Så ska kvalitetsutbildningarna tackla en oklar framtid

– Idag bygger vi utbildningarna som så kallade lärresor i form av digitala självstudier i kombination med lärarledda utbildningstillfällen med fokus på praktisk tillämpning, säger hon.

Utöver arbetet som utbildningsledare och att projektleda arbetet med att skapa nya utbildningar är Malin Källbacka också ute på fält och hjälper organisationer i deras affärsutveckling. Oavsett vilken titel man har och oavsett om det rör hållbarhet, innovation eller renodlade kvalitetssäkringar har de flesta organisationer samma grundläggande utmaningar: Att hitta rätt kvalitet och uppnå organisationsmålen där nya krav ständigt tillkommer.

– I och med att det kommer så många olika kvalitetskrav i dag är den största utmaningen att integrera alla dessa i sina ledningssystem. Detta kräver en större flexibilitet från oss utbildare, så att vi verkligen kan skräddarsy utbildningspaketen, säger Malin Källbacka.

Långsiktighet har stor betydelse

Kristen Snyder är professor på institutionen för Kommunikation, Kvalitetsteknik och Informationssystem på Mittuniversitetet. Hon förklarar att hon och hennes kolleger ständigt diskuterar aktualisering av kvalitetsutbildningen. På magisterutbildningen Kvalitet- och ledarskapsutveckling tar man årligen in 60 studenter från både offentlig och privat sektorn. Genom dem och i sin forskning får lärosätet in perspektiv som antingen bekräftar eller dementerar utbildarnas tankesätt – eller ger nya uppslag på undervisningsteman.

– Grunden i kvalitetsarbete är ständiga förbättringar, och vi använder oss av resultat från både forskning och kontakt med olika verksamhet för att säkerställa att utbildningen är aktuell.

Men det är inte bara genom studenter som lärosätet uppdaterar utbildningen. En stor del av omvärldsbevakningen kommer via Swedish Quality Management Academy, SQMA, ett nationellt nätverk med svenska lärosäten som forskar på kvalitetsutveckling. Där kan medlemmarna skapa samarbeten för såväl forskning som nya utbildningsprojekt.

– Genom våra utbildningar sprider vi kunskap som ska kunna bidra till samhällsutveckling. Just nu är hållbarhetsarbetet ett stort fokusområde. Systematiken som finns i kvalitetsteknik är viktig för att säkra en långsiktig utveckling snarare än en släcka bränder-mentalitet. Mer proaktivt än reaktivt, säger Kristen Snyder.

En annan viktig del av Mittuniversitetets kvalitetsutbildning är tjänsteinnovation. Den ska utgå från kundens perspektiv – inte bara utifrån kundens behov.

– Det handlar om att samskapa med kunden, men också internt om hur man kan skapa en organisationskultur som tar reda på den mänskliga faktorn – för att vara agil och möta framtida behov. Vi måste främja idéer och samskapande processer.

Enligt Kristen Snyder är den största utmaningen för kvalitetsutbildare idag att förstå och utveckla kapacitet för individer och organisationer att balansera gamla strukturer och systematik med mer självorganiserande nätverk.

– Vi behöver hitta sätt att hjälpa personer att navigera i nya lösare strukturer samtidigt som de kan behålla sina kärnvärden.

Konsten att se in i spåkulan

De som söker sig till SIS utbildningar vet redan en del om ISO-standarder, i olika grad. Det som är efterfrågas är ännu fler ledningssystem och hjälp att implementera dessa.

– Vi ska ju inte nöja oss med att bara ha en hammare i verktygslådan, vi behöver ha många fler verktyg än så. Om man har kvalitetsansvar i en organisation idag behöver man kunna leda olika sorters team och sammanfläta kvalitetsmålen med hållbarhetsmål och innovationsprocesser. Det gör att vi utbildare måste ha större omvärldsbevakning än någonsin för att hänga med, säger Malin Källbacka.

Hon lyfter tre punkter som sticker ut som de mest angelägna förändringarna inom kvalitetsutbildningarna. Den första är det faktum att kvalitet har gått från att handla om produktstandard till att fokusera på processer. Det andra är att utbildningarna nästan uteslutande hölls på svenska tidigare.

Nu är efterfrågan på engelska utbildningar som dessutom går att tillgodose sig digitalt större än någonsin. Den tredje punkten är att transparensen kring hållbarhetskrav i hela värdekedjan har fått en avgörande betydelse. Slutsatsen av detta blir att det mest värdefulla en student kan ta med sig från utbildningen är förmågan att bygga in förändringskapacitet i organisationens egen verktygslåda.

– Om man gör en då-nu-sen-spaning så kan vi se att det har gått från att handla om produktstandard till hållbarhet och arbetsmiljö. Om man spanar in i framtiden för att utröna vad vi kommer behöva mer av på sikt är det just nyskapande och flexibilitet som kommer behöva säkerställas, avslutar Malin Källbacka.