Så tacklade småföretagen krisen – tre typiska mönster

Från sommaren 2020 och åtta månader framåt följde forskarna 27 små företag och studerade hur de hanterade konsekvenserna av pandemin.

– När det gick upp för företagen att pandemin inte skulle vara över på några månader insåg de att de behövde agera för att möta de nya förutsättningarna. Vi tyckte det var en optimal tidpunkt för att starta en studie i realtid som belyser hur företag faktiskt tänker kring en situation som denna och agerar därefter, säger Sara Thorgren.

Stor nyfikenhet på nya möjligheter

Företagen, som hade upp till tio anställda och en omsättning på upp till 50 miljoner kronor, representerar en rad olika branscher som till exempel lokala livsmedelsproducenter, konsulter och företag inom besöksnäringen.

Samtliga företag hade i ett tidigt skede uttryckt att pandemin hade negativ påverkan på verksamheten.

– Det som ändå överraskade var att det fanns en relativt stor nyfikenhet på vilka nya möjligheter som pandemin skulle kunna öppna upp för. Även om det var oerhört tufft för många av dem fanns det ändå strimmor av hopp. Flera av dem kunde tänka framåt och se nya möjligheter mitt i krisen, förklarar Alina Veksler.

Flexibilitet men knappa resurser

Tidigare forskning inom entreprenörsfältet har också visat att de små företagen ofta har stor flexibilitet i att anpassa sin verksamhet när de utsätts för yttre press.

– Samtidigt har små företag vanligtvis mer ont om resurser än stora företag. Det kan därför vara svårt att ta de beslut och agera på det sätt som följer med att hantera en förändring. Kort sagt – ofta finns flexibiliteten, men förmågan riskerar att hämmas av knappa resurser, säger Alina Veksler.

Efter datainsamling kunde forskarna urskilja några generaliserade mönster kring hur företagen tänkte och agerade.

– Fördelen med att göra sådana generaliseringar är att vi kan skapa en förståelse för vilka skillnader som företagen uppvisar i stora drag och hur de kan tänkas agera under andra osäkra förhållanden. Det är ändå viktigt att påpeka att alla företag inte passar perfekt i ett mönster. Det är de stora gemensamma dragen, utan att gå ned på detaljnivå, som skapar mönstren, betonar Sara Thorgren.

Tre olika mönster

Det första mönstret är att företagets ekonomiska förluster till följd av pandemin blev utspridda över tid. Med visst kapital kvar i kassan kunde de testa olika sätt att förändra sig i hopp om att något skulle fungera och hjälpa företaget upp på banan.

Det andra mönstret är att företagets ekonomiska förluster var omedelbara. Kassan riskerade att tömmas med en gång. Reaktionen bland dessa var att göra allt i sin makt för att få företaget att överleva. För dem upplevdes pandemin uteslutande som ett hot.

Det tredje mönstret är att företaget initialt trodde att pandemin skulle medföra större ekonomiska förluster än vad den gjorde. Deras upplevelse av att pandemin skulle hota deras verksamhet gjorde att de i den mån kassan tillät ändå valde att engagera sig i diverse utvecklingsinriktade ageranden som skulle motverka risken för framtida förluster.

Viktigt med gemensamt språk

Vilka lärdomar kan man då dra av detta?

– Det som vår studie så tydligt illustrerar är att det vid en negativ händelse i omvärlden inte kan tas för givet att de som driver små företag vare sig kommer att påverkas rent finansiellt på samma sätt eller tolka osäkra situationer på samma sätt. Det finns en rad olikheter som också tar sig uttryck i olika behov, säger Alina Veksler.

Ju mer som man kommer till insikt om olikheterna, desto bättre kan såväl företagare som beslutsfattare sätta ord på situationen och hitta rätt verktyg för att hantera situationen.

– Ett gemensamt språk och en förståelse för olikheterna underlättar för att hitta lösningar framåt och stötta företag i kris. Alla behöver ju inte samma stödåtgärder exempelvis, avslutar Sara Thorgren.