Inga produkter i varukorgen.
Så tycker medborgarna om AI-robotarnas växande påverkan
Forskning Allt fler beslut inom offentlig sektor fattas av AI-robotar. Hur ställer sig egentligen medborgarna till det upplägget? En ny studie från Södertörns högskola kastar ljus över frågan, och jämför attityder från invånare i Sverige, Tyskland, och Estland.
Foto: StockAdobe
Studiens resultat baseras på enkätsvar från knappt 30 000 medborgare som samlades in hösten 2021 i i Sverige, Tyskland, och Estland.
Enligt Anne Kaun, professor i medie- och kommunikationsvetenskap, och en av forskarna bakom studien, är studiens huvudfynd att medborgarna har nyanserade åsikter om automatiserat beslutsfattande inom offentlig sektor. Åsikterna skiljer sig kraftigt åt beroende på vilka områden som automatiseringen implementeras inom.
– Till exempel skiljer medborgare mellan automatisering som underlättar myndighetskontakter och gör det enklare att exempelvis ansöka om VAB eller försörjningsstöd. Däremot är de mer kritiska när det gäller automatisering för att övervaka och kontrollera medborgare, säger hon och tillägger:
– Sedan är det intressant att ser de skillnaderna mellan de tre länder vi har studerat. Dessa beror på historiska och kulturella orsaker.
Stort behov av inkludering
Automatiserat beslutsfattande använder algoritmer och artificiell intelligens för att fatta beslut som tidigare fattades av handläggare och andra tjänstemän. Strängnäs kommun har till exempel tagit fram en språkmodell som ska stödja handläggare i prioriteringen av orosanmälningar. Nacka kommun var den första svenska kommunen som lät en robot fatta beslut om kammintillstånd.
Anne Kaun tror att ett problem gällande implementering av AI inom offentlig sektor är att medborgarnas perspektiv är försummat. Medborgarna är nästan aldrig med och identifierar nya områden där AI bör användas eller hur den kan utformas för att möta deras behov. Därmed är det svårt för medborgare att känna tillit för teknologin som introduceras utan deras inblandning, förklarar hon.
Nationella attitydsskillnader
Studien visade att medborgare i Sverige och Estland var mindre kritiska till AI-beslutsfattande än medborgare i Tyskland.
Tyska medborgare har på grund av historiska erfarenheter varit kritiska mot övervakning och insamling av stora datamängder om personer. Det kan kopplas till en mer kritisk hållning kring AI och algoritmer inom offentlig sektor som bygger på insamling av stora datamängder.
– Samtidigt har pandemin visat att Tyskland har halkat efter i digitalisering jämfört med andra länder och där är viljan hos medborgarna stor. Så det är inte bara kritik som framförs utan också förhoppningar om att digitala verktyg förenklar myndighetskontakter.
Enligt Anne Kaun kan ett sätt att undvika oro vara att utbilda allmänheten i frågor som rör automatiserat beslutsfattande, samt öka engagemanget i frågorna. Hon menar att medborgare måste informeras om sina rättigheter när det kommer till att förse systemet med data. De borde också ha möjligheten att påverka hur systemen ser ut och implementeras.
