Så vill Järfälla-direktören höja skolkvaliteten i 3 handgripliga steg

– När man pratar om systematiskt kvalitetsarbete i skolan handlar det ju inte om en enskild sak. Man tittar på elevernas undervisning, elevhälsan och att skolan har en välskött arbetsorganisation och utvecklingsorganisation. Allt detta ska identifieras i ett gediget analysarbete innan man sätter upp en åtgärdsplan.

Inte allt på en gång

Det faktum att det är många olika faktorer som tillsammans påverkar kvaliteten, kan i vissa fall upplevas som överväldigande för de ansvariga. Därför är det enligt barn- och ungdomsdirektören absolut nödvändigt att skapa en prioriteringsordning.

– Men om en skola har väldigt stora problem är det viktigt att sätta in flera åtgärder samtidigt. Vi kanske behöver fokusera på både elevhälsa och undervisningsutvecklingen parallellt, säger hon.

När det är väldigt mycket som behöver räddas upp kan man inte överlåta det till en ensam rektor. Då måste istället hela förvaltningen gå in och stötta med alla resurser som finns att tillgå.

Alla skolor har mallar och enkäter där de beskriver sitt strategiska arbete, men det är inte tillräckligt, förklarar Happy Hilmarsdottir Arenvall.

– Jag skulle nästan dra det så långt att jag kallar det ett slags låtsasarbete, att bara utgå från den rapporteringen. Huvudman måste gå ut i skolorna och titta hur det faktiskt ser ut.

Tre fundamentala moment

Själv har barn- och ungdomsdirektören under hösten besökt majoriteten av skolorna i Järfälla, vissa fler än en gång. Alla förskolor och grundskolor ska under hösten få minst ett besök av förvaltningen som en del i en långsiktig kvalitetsdialog. Underlaget som samlas in kommer att användas till att göra en prioriteringsordning. Happy Hilmarsdottir Arenvall anser att det både är en symbolhandling – hon vill visa att hon ser skolpersonalens arbete – men framför allt en reell inventering.

Analys, prioriteringslista, och att huvudmannen går ut och stöttar i verksamheterna. Det är alltså vad som krävs för att lyckas höja undervisningskvaliteten, förklarar hon.

– Om inte det här sköts förstår inte de ansvariga hur oerhört effektfullt det är när det fungerar. Och så sköter man det lite ad-hook istället för att följa strategier. Rektorer tänker ganska ofta att det strategiska arbetet är något man gör för att förvaltningen ber om det, snarare än för att faktiskt höja kvaliteten. Då blir det inte på riktigt, säger hon.

Istället bör kvalitetsstrategierna vara skolornas viktigaste dokument som man sätter i nyanställdas händer under första arbetsdagen. Först då kan man uppnå resultat.

Renodlade uppdrag säkrar kvalitet

I Järfälla kommun finns idag en bra SKA-mall, men undervisningskvaliteten måste få ett större utrymme i det långsiktiga arbetet menar Happy – och så även driftorganisationen för att ge lärarna det stöd de behöver.

– Exempelvis ska inte elevhälsan skötas av lärarna. Det är det som är så fint med systematiskt kvalitetsarbete, att alla förstår och hanterar sitt uppdrag. Om de här processerna inte fungerar blir undervisningskvaliteten lidande.

Hon kallar kommunens arbete för ett ”tillsammansarbete”. Verksamheterna eller förvaltningarna ska inte driva processerna i stuprörsprocesser, tvärtom ska man arbeta så integrerat som möjligt.

– Igår sa en rektor på en skola som jag besökte att det är oerhört uppskattat att vi har den här dialogen, och för egen del känner jag att det här är mitt viktigaste fokus. Jag har alltid jättemycket att göra som det är, men jag prioriterar att träffa verksamheterna – för jag har så mycket nytta av det i mitt uppdrag.