Inga produkter i varukorgen.
Så vill Skolverket bromsa kompetenstappet
Arbetsmarknad
Kompetensbristen i Sverige växer sig allt större. Samtidigt brister matchningen mellan utbildningsutbudet och de behov som offentlig sektor och näringslivet har. Nu efterlyser Skolverket åtgärder för att lösa problematiken.
Yrkeshögskolornas status måste höjas, menar representanter från Skolverket. Foto: Stockadobe
Utbildningsutbudet inom gymnasieskolan och komvux behöver utvecklas för att bättre matcha arbetsmarknadens behov. Anders Håkansson är enhetschef på Skolverkets analysavdelning. Han menar att insatserna behöver ske parallellt, på flera plan.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsmagasinet premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
– Studie- och yrkesvägledning behöver stärkas i grundskolan, så att alla elever får saklig information, men också bred kunskap om vilka möjligheter som finns på arbetsmarknaden. Studie- och yrkesvägledning är hela skolans ansvar och behöver finnas med genom hela utbildningen. Det behöver ske en attitydförändring i hela samhället där yrkesutbildning får en högre status. Vårdnadshavare och andra personer i barnens närhet har stor påverkan på utbildningsvalen, säger han.
Riktade statliga insatser krävs
Skolverket vill att kvaliteten på yrkesutbildningarna stärks, bland annat genom att göra det mer attraktivt för yrkesverksamma att skola om sig till yrkeslärare.
– Där anser vi att staten kan ta ett större ansvar, säger Anders Håkansson.
Inom högskolan finns ett liknande problem att utbudet av utbildningar inte alltid matchar behoven. Regeringen har gjort satsningar inom vissa samhällskritiska yrkesutbildningar så som lärarutbildningen, hälso- och sjukvård och polisutbildningen för att nämna några – men satsningarna behöver breddas och omfatta fler yrkesgrupper anser Anders Håkansson.
– Åren efter att gymnasieskolan förändrades 2011 minskade andelen elever som sökte yrkesutbildning kraftigt och har sedan legat kvar på samma nivå. Det är grunden till den kompetensbrist som vi ser i dag. En del av svaret är troligen att högskolebehörigheten togs bort från yrkesprogrammen, vilket tyvärr ledde till att de sågs som sämre alternativ, när det i själva verket är tvärtom för många, säger han.
Många samverkande pusselbitar
Skolverket föreslår att huvudmän och friskolor i större utsträckning samverkar regionalt för att fortsätta möta elevers vilja men också arbetsmarknadens behov. Man vill också att antalet platser inom yrkesutbildningar där kompetensbristen är stor utökas. Men en utökning i sig är enligt Anders Håkansson inte tillräcklig.
– Dimensionering av utbildningar är bara en del i pusslet. På många håll idag erbjuds utbildningar där det finns en stor efterfrågan från arbetsmarknaden, men det saknas elever som söker utbildningarna. Det måste finnas en efterfrågan från elever att söka dessa utbildningar, annars kommer utbildningsanordnare inte våga skapa fler platser, säger han.
