
För att få kvalitet att genomsyra hela organisationen har sjukhuset skapat en organisation som stöttar detta. De sex områden som sjukhuset är indelat i har en egen utvecklingschef. Varje enhet, exempelvis röntgen, har en verksamhetsutvecklare.
– Idag har vi utbildade personer som arbetar med kvalitetsfrågorna. Tidigare var det chefer som hade ett intresse för frågorna. Idag finns mycket mer stund i arbetet, säger Ing-Marie Bergbrant, kvalitetsdirektör på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Hon berättar att de arbetar med balanserade styrkort och har jobbat mycket med att få ned organisationens mål, genom alla områden, enheter och avdelningar till varje enskild medarbetare.
De har också skapat en grundutbildning på två dagar gällande kvalitet och verksamhetsutveckling. Idag har alla 2 000-3 000 chefer och verksamhetsutvecklare gått denna.
– Målet är att alla medarbetare ska gå.Det är ett första steg för att vara med och utveckla arbetet.
Letra rotorsaker
Sahlgrenska har dessutom skapat en egen kvalitetsmodell, kallad Fokusmodellen. Med hjälp av tavlor fångar de upp problem och förbättringar för att kunna organisera hur de ska ta sig an frågorna. Ing-Marie Bergbrant förklarar att de arbetar mycket med att finna rotorsakerna för att inte samma problem ska uppstå igen och igen.
För att kunna inventera verksamhetens kvalitetsarbete har Sahlgrenska tagit fram verktyget Kvalitetsbarometern. Det är ungefär som Sveriges Kommuner och Landstings Öppna Jämförelser, fast enbart för Sahlgrenska. Här har de punkter som patientmedverkan, avvikelserapporter och tillgänglighet som markeras med grönt, gult eller rött beroende på hur sjukhuset ligger till jämfört med sina mål.
Kvalitetsdagar och attityd
Ingela Wennman, utvecklingschef på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, påpekar att de har tittat mycket på hur flygindustrin arbetar med kvalitet och att reducera risker. Bland annat har de kopierat flygets verktyg med olika checklistor, exempelvis inför operationer. Bland annat har antalet infektioner kopplade till operation minskat från 25 per år till nästan noll. Intensivvården vid Sahlgrenska beräknas spara era miljoner kronor per år på satsningen.
De arbetar också med utbildning på olika nivåer och har årligen kvalitetsdagar där olika enheter och avdelningar får dela med sig av framgångsexempel. Genom att samverka med universitet kan de också hitta många förbättringsmöjligheter.
Sahlgrenska har också gått till grunden med hur vårdapparten är organiserad för att kunna minska vårdtider och bättre organisera sig. Här handlar det mycket om kultur, attityd och värderingar.
– Vården är organiserad efter stora trafikolyckor men så ser inte verkligheten ut. När vi tittade på de vanligaste tillstånden gällande ambulanssjukvård kom bland annat bröstsmärtor, höftfraktur, andnöd och stråke bland de vanligaste. Nu har vi organiserat ambulanssjukvården efter detta istället för efter stora trafikolyckor, säger Ingela Wennman.
Hon pekar på att arbetet med ständiga förbättringar också handlar om att ha koll på omvärldens ständiga förändring. Det kräver att de tänker nytt. För att göra detta arbetar de nära studenter, finna på Facebook och har så kallade ”yngreforum” för yngre medarbetare.
– Allt detta handlar om att arbeta med attityder och värderingar. Att ha dagar ägnade åt kvalitet, att dela ut priser gör att medarbetarna får känna sig stolta och att vi visar vikten av deras arbete. För att få delaktiga chefer är det viktigt att efterfråga resultat, tipsar Ingela Wennman.