Inga produkter i varukorgen.
Samarbete driver på svensk kvalitetsforskning
Forskning
Svensk kvalitetsforskning håller hög internationell klass. En förklaring är Swedish Quality Management Academy (SQMA), ett världsunikt forskningsnätverk där forskare vid åtta svenska lärosäten samlas för att utbyta idéer och samverka kring forskning inom kvalitetsområdet. Det som för närvarande står i fokus är de stora samhällsutmaningarna.
Foto: StockAdobe
Svensk kvalitetsforskning bedrivs vid flera olika lärosäten och är inte helt lätt att få grepp om. 2012 bildades därför SQMA på initiativ av SIQ – Institutet för kvalitetsutveckling. Åtta universitet och högskolor ingår i forskningsnätverket där professorer och docenter regelbundet träffas – fysiskt och digitalt – för att ta del av varandras erfarenheter.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsmagasinet premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
– SQMA är en världsunik företeelse. Mig veterligen finns ingen liknande samverkansform inom kvalitetsforskning någon annanstans i världen. Tvärtom talas det ibland om konkurrens mellan utländska lärosäten. Men här ser vi istället samverkan som en möjliggörare för att gå framåt och hitta nya vägar inom kvalitetsforskningen, säger Anders Fundin, forskningsledare på SIQ, tillika professor inom kvalitetsutveckling på Mälardalens universitet samt medlem i kvalitetsorganisationen International Academy for Quality (IAQ).
Kvalitet är kontextoberoende
De lärosäten som ingår i SQMA skiljer sig visserligen i viss mån åt med olika ingångar till kvalitetsområdet. Men disparensen är också en styrka, menar han.
– Tillsammans representerar vi en bred palett av kunskap och idéer, som kan korsbefruktas och bidra till innovationskraft inom kvalitetsutveckling, säger han.
I Sverige finns i dag ett relativt stort intresse för forskning inom kvalitetsutveckling bland doktorander på universitet och högskolor. En strömning som Anders Fundin kan se är hur kvalitetsforskning sker på många olika institutioner och integreras med andra ämnesområden och discipliner.
Fakta
Fem teman för kvalitetsforskning
I en nyligen publicerad vetenskaplig artikel har Anders Fundin, forskningsledare SIQ och professor Mälardalens universitet, Johan Lilja, docent Mittuniversitetet, Yvonne Lagrosen, docent Mälardalens universitet, samt Bjarne Bergquist, professor Luleå tekniska universitet definierat fem teman som är särskilt viktiga för kvalitetsutveckling och därmed kvalitetsforskning under det kommande decenniet.
1. Tillämpade systemperspektiv betonar vikten av bredare perspektiv. Det handlar om att skapa en bild av kunder och intressenter för att bättre förstå processer som skapar värde. Då kan även tids- och livscykelperspektiv utvecklas. Det kan till exempel handla om en metall som levereras från återvinning för att upparbetas till en bilkomponent och som sedan återvinns när bilen skrotas.
2. Stabilitet i förändring ringar in dynamiken mellan stabilitet och förändring. Ny kunskap kan leda till bättre modeller för att leda och styra genom snabba förändringar. Det kan också leda till förbättrade arbetssätt för att driva förändring och stabilitet samtidigt.
3. Modeller för smart självorganisering är praktiskt validerade modeller som kan ge ledare stöd i att kombinera och balansera självorganisering och självstyrande team med traditionellt ledarskap. Det handlar om hur vi kan lära av teori, av varandra och av nya experiment.
4. Integrering av hållbar utveckling gäller såväl ekonomisk som ekologisk och social hållbarhet. Det handlar även om att bygga ny kunskap som förbättrar kommunikationen för att skynda på integrationen av hållbar utveckling.
5. Ett högre syfte är en stark drivkraft för förbättringar och hjälper till att driva fram resultat i organisationer. Hur kan en verksamhets kvalitetsutveckling länkas samman med högre syften, som till exempel en hållbarare framtid?
Källa: Total Quality Management & Business Excellence.
Eftersom kvalitet är kontextoberoende arbetar många av dagens forskare tvärvetenskapligt tillsammans med kollegor inom till exempel innovation, design, AI, organisationsutveckling, produktionsutveckling, ledarskapsutveckling och psykologi.
– Man kan se kvalitetsforskningen som ett mångfacetterat område som bygger på flera olika idéer och teorier och som drivs fram av de utmaningar som organisationer och samhället i stort står inför, förklarar Anders Fundin.
En sådan utmaning som nu ligger högt på kvalitetsforskarnas agenda är hållbarhet. Erfarenheten visar att kvalitetsforskningen har mycket att bidra med när det kommer till alla dimensioner av hållbarhet – ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet.
Kräver tvärvetenskaplig ansats
Det är också ett område som kräver en tvärvetenskaplig ansats där forskarna arbetar tillsammans över disciplingränserna, betonar Anders Fundin.
– Det är dit som en stor del av forskningsmedlen styrs. Det är nästan inga forskningsprojekt som idag handlar om enbart kvalitetsutveckling. Därför är det viktigt att kvalitetsforskarna söker sig till sammanhang som betyder mest för att lösa olika samhällsutmaningar, säger han.
En insikt inom forskarvärlden är att man inte kan hitta den ultimata lösningen på egen hand. Det krävs samarbete och samproduktion där den enskilde forskaren blir en del av ett större system och bidrar till en större helhet. ”System of systems” är ett begrepp som används i allt större utsträckning.
Den tradition av praktisk förankring som finns inom kvalitetsforskningen, där man utgår från konkreta behov i företag och offentliga organisationer bör främjas ytterligare, anser Anders Fundin.
– Här har industridoktorander och andra verksamhetsdoktorander som förenar en forskarutbildning med en anställning hos en arbetsgivare en viktig roll att spela för att minska avståndet mellan teori och praktik, säger han.
Kvalitetsforskningen framåt
Hur ser han då på kvalitetsforskningen framåt?
Anders Fundin lyfter bland annat fram den utveckling som går mot allt fler uppkopplade produkter och processer. Den stora frågan är hur man med människan i centrum kan utnyttja ny teknik som AI och maskininlärning.
– Den traditionella organisationsformen som är hierarkiskt uppbyggd håller på att spela ut sin roll. Framtidens organisation måste vara både adaptiv och snabbrörlig. Ny teknik kan bidra till att människor kan ägna mindre tid åt ”brandkårsutryckningar” och mer tid åt innovation, utveckling och livslångt lärande. Här finns många områden som behöver beforskas ytterligare, sammanfattar Anders Fundin.
