SAS satsar på tidiga åtgärder

SAS har satsat på ett projekt för att hitta nya sätt att förebygga hälsoproblem bland medarbetarna. En kartläggning visade att kostnaderna för den sjuka personalen var nio miljoner per år, men genom att tidigt sätta in rehabilitering får man medarbetare som mår bättre samtidigt som SAS tjänar pengar.

SAS markpersonal med ungefär 1 400 anställda på Arlanda har länge varit en arbetsgrupp som varit utsatta för en tuff arbetsmiljö och som har en relativt hög sjukskrivningsfrekvens som följd. Problemen har bestått i framförallt problem med rygg och nacke. Företagets kostnader har följaktligen ökat och en kartläggning visade att sjukskrivningar, rehabilitering och rekrytering bland markpersonalen kostade SAS nio miljoner kronor per.

Självskattning

För att få en personal som mår bättre och för att spara pengar startade SAS, i samarbete med konsultföretaget Vitea, i september förra året ett projekt med inriktning på att hitta ett nytt sätt att förebygga hälsoproblemen. Målgruppen var trafikassistenter och lastare vid utrikesterminalen. 800 medarbetare fick svara på en självskattningsenkät där de redogjorde för hur de upplevde att de mådde. De fick också svara på en enkät med specifika frågor om rygg- och nackbesvär.

– Vi använde oss av en standardenkät som använts av många andra företag före oss, men fördelen var att den gav oss ett stort underlag att jämföra resultaten med, berättar Ann-Christine Kling, personalchef.

Snabbt rehabilitering

Resultatet visade att SAS personal mådde sämre, både fysiskt och psykiskt, än normalpopulationen, men det kan delvis ha sin förklaring i skiftarbetet. De som mådde dåligt plockades ut och telefonintervjuades. Därefter analyserades vilka som var i behov av hjälp. De fick snabbt rehabiliteringsåtgärder hos till exempel sjukgymnast, naprapat eller kiropraktor. Dessutom fick var och en kontaktperson.

– Det handlade om att sätta in åtgärder snabbt och behandlingarna var inte långa, oftast bara ungefär tre behandlingar, berättar Ann-Christine Kling.

Sparar två miljoner

Efter behandlingsperioden gjordes uppföljningsenkäter. Av resultaten framgår att medarbetarna anser att de fått en positivare syn på SAS som arbetsgivare bara av att problemen uppmärksammats och att de upplevt projektet som väldigt positivt.

I enkäten fick de också själva uppskatta om de anser att nu orkar mer. Hälften har uppgivit att de tycker att de orkar mer efter behandlingen och en fjärdedel säger att de orkar så mycket som 20 procent mer eller ännu mer.

– Vi kan konstatera att insatserna har gett stora besparingar. Vi räknar med en produktionsökning på ungefär två miljoner kronor per år, säger Ann-Christine Kling.

Uppföljning om ett år

Syftet med projektet har varit att fånga upp de som mår dåligt i ett tidigt skede för att kunna sätta in behandling snabbt. Projektet visar att man med förhållandevis små insatser i ett tidigt skede kan nå mycket stora förbättringar av medarbetarnas hälsa. För att projektet inte bara ska bli en punktinsats har SAS tillsatt en arbetsgrupp med bland annat personer från ledningen, företagshälsovården och skyddsombuden. Genom att kontinuerligt arbeta för att tidigt hitta de som mår dåligt hoppas SAS kunna sänka sjukskrivningstalen på längre sikt. Om ett år följs projektet upp med en utvärdering där sjukfrånvaron ska undersökas.

– Vi tror att vi kommer att kunna sänka sjukfrånvaron om vi fortsätter att arbeta kontinuerligt med att tidigt sätta in behandling, säger Ann-Christine Kling.

Kvalitetsmagasinet

Kvalitetsmagasinet Premium

Full tillgång till strategiska artiklar och smarta verktyg för bland annat verksamhetsutveckling, kvalitetssystem och ledarskap.