Sedan 1999 har svenska företag kunnat certifiera sitt arbetsmiljöarbete enligt AFS:2001:1. Certifiering av arbetsmiljö har inte direkt blivit någon succé. Hittills har 131 företag certifierat sig enligt Arbetsmiljöverkets egen standard AFS 2001:1 och 45 företag enligt certifieringsorganens OHSAS 18001.
Det låga intresset kan ha många orsaker. En är att det hittills har varit ovanligt att kunder ställt krav på att leverantörerna ska vara certifierade för arbetsmiljö. Det kan jämföras med certifiering av ISO 9001 och ISO 14001 där just kundkrav till stor del drivit utvecklingen.
Enligt Magnus Friberg på LRQA är inte heller mervärdet av en AFS 2001:1-certifiering särskilt stor i jämförelse med vad som krävs enligt lag.
– AFS 2001:1 ställer egentligen inga andra krav på företagen än vad de ändå är tvingade att göra enligt lag. Jag tror att det är en av förklaringarna till att certifiering enligt AFS 2001:1 inte slagit så väl ut i Sverige, säger Magnus Friberg.
Bättre kontroll
Men även om få företag hittills valt att certifierat sig så menar många att det finns en poäng med att certifiera ledningssystemet för att få ännu bättre systematik i arbetsmiljöarbetet. Enligt en undersökning som Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Swedac, genomfört bland 120 företag som certifierat sig enligt AFS:2001:1 tyckte 85 procent av de 56 som svarat att certifieringen lett till att de har en bättre kontroll av verksamheten än tidigare. En majoritet anger att certifieringen lett till att arbetsmiljöklimatet blivit bättre. För 16 av företagen hade sjukfrånvaron minskat.
– Däremot är det bara hälften som ser några marknadsfördelar med certifieringen, men samtliga tror att den kommer att ha lönat sig inom fem år, säger Camilla Landén på Swedac.
Utgå från en helhetsbild
Kerstin Jacobsson, revisor på certifieringsföretaget DNV, tycker absolut att det finns en poäng med att certifiera sitt arbetsmiljöarbete. Hon menar att det leder till en förskjutning av fokus mot systematik och proaktivitet och till ett driv i verksamheten över tid.
Idag satsar många företag på punktinsatser som att exempelvis sänka sjukfrånvaron, minska buller eller jobba med friskvårdsarbete. Att satsa stora resurser på en viss åtgärd kan vara bra om området identifierats som prioriterat, men bakom satsningarna måste det ligga en systematik och åtgärden måste baseras på fakta, inte bara på tyckande, enligt Kerstin Jacobsson.
– Företaget måste ha en helhetsbild att göra prioriteringarna utifrån, annars finns det en risk att allt fokus hamnar på ett visst område, vilket kan göra att andra saker förbises.
Skiftande arbetsmiljöer
Att ett tjänsteföretag är helt beroende av sin personal är något som Synerco tagit fasta på. Synercos medarbetare finns spridda över hela Sverige och företaget har som affärsidé att hjälpa andra företag med olika stödtjänster. Synerco har medarbetare som arbetar i telefonväxlar, på vaktmästerier, i personalmatsalar, på post- och godshanteringar, inom räddning och säkerhet, med mera. Flest medarbetare finns på bevaknings- och fastighetssidan och inom friskvårdsrelaterade uppdrag, som att exempelvis sköta om simhallar.
– Våra medarbetare arbetar i arbetsmiljöer som är otroligt skiftande och komplexa, vi arbetar i mängder med olika miljöer, säger Lars Nyblom, miljö- och kvalitetschef på Synerco.
För att kunna driva ett bra arbetsmiljöarbete krävs ordning och reda. Arbetsplatsen måste ha ett gemensamt arbetssätt på alla nivåer, i högsta ledning såväl som i arbetslagen.
– Det är fortfarande vanligt att arbetsmiljö behandlas som projekt där man gör enskilda satsningar inom ett visst område, men det strävar vi att komma bort ifrån. Vi menar att arbetsmiljö är något som vi måste arbeta med varje dag, säger Lars Nyblom.
Han menar att exempelvis projekt för att minska sjukfrånvaron kan vara ett delmål, men det måste vara arbetsglädje som är det övergripande målet och då är systematik helt nödvändigt.
Integrering inget större problem
För att klara att hanteringen av arbetsmiljön har företaget byggt upp ett systematiskt arbetssätt. Grunden är ett integrerat ledningssystem som innehåller kvalitet, miljö och arbetsmiljö. Att integrera AFS 2001:1 i ledningssystemet har inte varit något större problem. Lars Nyblom tycker att Arbetsmiljöverkets föreskrifter har varit tillräckliga för att säkra en god arbetsmiljö. Företaget har funderingar på att så småningom övergå till OHSAS 18001 som ställer ytterligare krav, men än så länge har inget sådant beslut fattats.
Att certifiera sitt ledningsystem för arbetsmiljö är Synerco relativt ensamma med, men Lars Nyblom kan absolut rekommendera andra att certifiera sig. Han menar att det säkerställer systematiken och ger en bättre resurshållning. Dessutom får de en bättre uppföljning genom interna och externa revisioner.
– Jag tycker det blir ett naturligt sätt att arbeta förebyggande istället för att göra akuta insatser när något redan gått fel. Dessutom ger det oss ett kvitto, mot kunder såväl som mot personal och ägare.
Synercos systematiska arbete med arbetsmilj började egentligen genom ett ägarbyte, vilket innebar att företaget var tvungna att tänka till ordentligt, om var de stod och vart de skulle. Arbetsmiljön blev en av de delar som de prioriterade och valde att satsa på.
– För oss är det nödvändigt att ha en bra arbetsmiljö eftersom vi lever på att sälja tjänster till andra. Har inte våra medarbetare en bra arbetsmiljö gör de inte ett bra jobb och då blir kvaliteten mot kund lidande, kommenterar Lars Nyblom.
Grundvärderingar
I ledningssystemet för arbetsmiljö finns en vision, mål och utbildningsplan för arbetsmiljö samt policy för hur chefer och ledare ska ta sig an arbetsmiljöfrågor. Företaget har årligen återkommande uppföljningar som tydliggör hur medarbetarna mår och som följer upp målarbetet. Undersökningarna används också som en avstämning och som ett hjälpmedel i prioriteringar förbättringsarbetet.
Att människor vill ha roligt, vill vara effektiva och få möjlighet att använda huvudet för att trivas på jobbet är något som Synerco tagit fasta på i arbetsmiljöarbetet. För att nå dit har de arbetat mycket med att bygga en laganda i personalgrupperna och de har utbildat alla anställda i problemlösning. Att ha möjlighet att påverka tillvaron och få ta egna beslut är viktiga pusselbitar för att öka trivseln på jobbet.
– Det finns en tydlig koppling mellan kvalitet och arbetsmiljö. Ska människor kunna göra ett bra jobb med god kvalitet måste de må bra på jobbet, konstaterar Lars Nyblom.