Inga produkter i varukorgen.
Satsning för bättre vård
Färre felbehandlingar och mer likvärdig vård på olika sjukhus. Det blev resultatet av ett förbättringsprojekt inom hjärtintensivvården. Nu står fler på tur att dra igång liknande kvalitetssatsningar inom vården.
När någon får en hjärtinfarkt ska det inte spela någon roll vilket sjukhus personen kommer till, behandlingen ska vara densamma överallt i hela Sverige. Men så är det inte. Även om sjukvården överlag håller hög kvalitet så gör olika sjukhus på olika sätt. En titt i kvalitetsregistret för hjärtintensivvård, RIKS-HIA, visar att det kan vara stora skillnader i utredning och behandling, trots att socialstyrelsen gett ut nationella riktlinjer för hur vården ska bedrivas. Det förekommer också att patienter får fel behandling, till exempel att man missar att ge hjärtpatienter som kommer in alla mediciner de ska ha.
Detta blev utgångspunkten i Quicc-projektet. Tanken var att studera om ett aktivt kvalitetsarbete kunde råda bot på problemet.
Jämföra resultat
– Det som är unikt med denna studie är att vi arbetat med en kontrollgrupp som var sammansatt på samma sätt som projektgruppen. Därmed har vi kunnat jämföra resultaten och på ett konkret sätt se vilken betydelse kvalitetsarbetet haft, berättar Christina Åberg, forskningssjuksköterska vid Uppsala Clinical Research Center och drivande i projektet.
Sammanlagt deltog 19 sjukhus i studien. Alla deltagare fick börja med att genomgå en grundutbildning i förbättringsarbete där de första funderingarna kring befintliga processer och rutiner kom igång. Sedan har det varit ett hårt arbete ute på sjukhusen varvat med utbildningar då alla träffats och utbytt erfarenheter. Att tydliggöra rutiner och hitta stöd för att följa dem har varit centralt i förbättringsarbetet.
Stökiga miljöer
– Ingen gör medvetet fel, men i de stökiga miljöerna som akutvården innebär behövs det bra system som hjälper personalen att komma ihåg, konstaterar Christina Åberg.
Kvalitetsregistret för hjärtintensivvård har också varit ett bra stöd i förbättringsarbetet. Genom att följa resultaten har deltagarna kunnat ta fram konkreta mättal som visar att förbättringarna också ger resultat. Många av sjukhusen som var med i studien hade liten kunskap om kvalitetsregistren och om vilka resultat de själva presterade innan projektet drog igång, något som Christina Åberg inte hade väntat sig.
– Det är förvånande hur lite många visste om sin verksamhet. Att kunna visa siffror och se hur olika insatser påverkar resultatet är en otroligt viktig bit i kvalitetsarbetet.
Större följsamhet
Och arbetet har gett resultat. Sjukhusen i studien ökade sin följsamhet mot de nationella riktlinjerna betydligt mer än kontrollgruppen. De blev med andra ord mer lika i sina bedömningar av hjärtpatienter. 15 sjukhus som ingick i projektet nådde 70-procentig följsamhet i minst fyra av de fem utvalda behandlingarna. Inget av kontrollsjukhusen nådde dessa resultat.
– Sverige håller en otroligt hög standard när det gäller hjärtsjukvård, men det räcker med att en patient inte får rätt behandling för att det ska vara en skandal, betonar Christina Åberg. I det här projektet har vi sett att det går att jobba med förbättringar och snabbt se resultat.
Nu går fler sjukhus vidare i liknande projekt där man bland mycket annat ska jobba med diabetesbehandling vid akut hjärtinfarkt, smärtlindring, vätskebehandling vid kranskärlsröntgen samt att få patienterna att sluta röka och ändra livsstil. Till hösten kommer ett nytt Quicc-projekt att dra igång där man jobbar med återbesök efter hjärtinfarkt.
