Anna-Carin Fagerlind Ståhl arbetar som forskare inom arbetsmiljö och disputerade 2015 vid Linköpings universitet. Både i sin avhandling och sitt forskningsarbete har hon kommit i kontakt med Lean.
Sätt fokus på individen – inte effektiviteten
Arbetsmiljö
Lean kan inte bara bidra till ökad arbetstillfredsställelse och effektivitet, utan även leda till stress och ohälsa. Fokus måste ligga på individens välbefinnande snarare än på effektiviseringsvinsterna för att undvika negativa konsekvenser, menar psykologen Anna-Carin Fagerlind Ståhl.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
Tillsammans med forskarkollegan Kerstin Ekberg, institutionen för medicin och hälsa vid Linköpings universitet, har hon på uppdrag av Arbetsmiljöverket också tagit fram kunskapssammanställningen ”Konsekvenser av Lean produktion för arbetsmiljö och hälsa”. Sammanställningen bygger på ett stort antal större och mindre vetenskapliga publikationer från både Sverige och andra länder.
Anna-Carin Fagerlind Ståhl betraktar Lean som en helhetsfilosofi som ska genomsyra hela verksamheten. Samtidigt konstaterade forskarduon i sin sammanställning att Lean i praktiken i dag har en annan innebörd med större fokus på metoder.
– I Skandinavien har det också vuxit fram en tradition av Lean, som bygger på medbestämmande, lärande och delaktighet, snarare än på de ursprungliga grundprinciperna, konstaterar Anna-Carin Fagerlind Ståhl.
Pengarna viktigare än individen
Men även om Lean syftar till att skapa förbättringar för såväl företaget i stort som den enskilde individen finns det också risker – i synnerhet om man betraktar Lean som verktyg för kortsiktig effektivitet och snabba kostnadsbesparingar, menar hon.
– Det uppstår alltid problem när man ska göra saker så effektivt som möjligt och tjäna så mycket pengar som möjligt. Man tittar för mycket på de ekonomiska vinsterna och för lite på individen, säger hon.
Om olika metoder för ökad effektivisering genomförs utan att tillföra extra resurser kan det leda till ökad arbetsbelastning och stress.
– Ständiga förbättringar innebär inte per automatik något bra eller någon förbättring. Det måste vara förbättringar som även gynnar den anställde och inte bara förbättrar vinsten, understryker hon.
Ökad tidspress
Särskilt Leanverktyg som ”Just-in-time” och ”Minskat slöseri” kan leda till försämringar i arbetsmiljön, särskilt om det implementeras utan ett helhetsperspektiv., visar forskningen.
– Tidspressen och stressen ökar samtidigt som variationsmöjligheter, beslutsutrymme och självständighet minskar, säger Anna-Carin Fagerlind Ståhl.
En grundförutsättning för god arbetsmiljö är alltid att det finns tillräckliga resurser. Och det gäller även en satsning på Lean.
– Var noga med att involvera de anställda och informera om risker i arbetsmiljön, betonar Anna-Carin Fagerlind Ståhl.