Sis fyller 100 – här är några viktiga standarder

– I bästa fall skulle det vara en värld där utvecklingen går långsammare och där allt är mer opålitligt, otryggt och antagligen dyrare. Antingen det eller så skulle vi ha ett totalitärt samhälle där staten bestämmer allt, säger han.

En demokratisk kraft

Standardisering är en demokratisk kraft just eftersom den är intressentstyrd, menar Jörgen Wyke. Berörda parter träffas självmant och kommer överens om hur det ska vara för att ”skruvarna och muttrarna ska passa ihop även om de inte kommer från samma tillverkare”.

De gamla produktstandarderna finns kvar men de senaste årtiondena har det tillkommit nya områden som ledningssystem och tjänstestandarder. Vi har fått standarder för till exempel socialt ansvarstagande och visselblåsarstandarden för några år sedan. Men all standardisering handlar egentligen om kvalitetssäkring på ena eller andra sättet.

Blir aldrig färdiga

Ska man sätta ord på trenden för dagen så är det hållbarhet.

– Iso, den globala standardiseringsorganisationen där Sis är medlem, har satt riktningen för 2020-talet. De gjorde en Londondeklaration i höstas som poängterar hur viktigt det är med hållbarhet. Vi på Sis har satt våra strategier för 2030, bland annat för att stödja FN:s Agenda 2030, berättar Jörgen Wyke.
Och arbetet med vidareutveckling fortgår. Nya standarder utarbetas, gamla uppdateras.

– Vi blir aldrig färdiga. Allt vi gör måste följa med sin tid och uppdateras efter hand, konstaterar Jörgen Wyke.

Några viktiga årtal i Sis historia

• 1923: Sverige får sina första standarder. En av dessa är pappersformatet A4. A4 var redan fastställd standard i Tyskland, och nu beslutar Sis att alla standarder hädanefter ska tryckas i A4-format. I dag tar de flesta för givet att alla A4- och A5-papper i butik ska passa till skrivare, kuvert, pärmar och mappar.
• 1933: En internationell standard fastställer med stor precision förhållandet mellan meter och (brittisk respektive amerikansk) tum. Till grund för standarden låg ett förslag av den svenska ingenjören Carl Edvard Johansson. ”Mått-Johansson” var uppfinnare inom verkstadsindustrin och såg tidigt vikten av gemensamma mått.
• 1946: International Organization for Standardization, Iso, börjar sitt arbete. Iso blir det internationella standardiseringsorganet för alla områden utom det elektrotekniska och telekom. Sis deltar i bildandet av Iso i London 1946. Den europeiska motsvarigheten till Iso heter Cen (European Committee for Standardization) och bildades 1961.
• 1957: Europapallen blir standard på europeiska järnvägar. Den kallas ibland i folkmun för SJ-pallen och är en svensk uppfinning utvecklad av Bygg- och Transportekonomi (BT) och SJ 1949. Lastpallen är 1200 mm lång, 800 mm bred och 144 mm hög.
• 1968: En standard för containrar fastställs av Iso. 20 länder över världen – däribland Sverige – har under sju år arbetat för att ta fram standarden, som revolutionerar transportlogistiken. Containrarna lastas smidigt på järnvägsvagnar, lastbilar och fraktfartyg och lossas och placeras enkelt i varje hamn.
• 1987: Kvalitetsledningssystemet Iso 9000 introduceras och blir snabbt väldigt stort. Det är en serie internationella standarder som kan ligga till grund för ett ledningssystem i en organisation. Ledningssystemet kan till exempel omfatta fasta rutiner eller att organisationen lagrar och kommunicerar information på ett effektivt sätt.
• 2010: Iso 26000 fastställs som standard för socialt ansvarstagande. Den definierar vad socialt ansvar innebär och vad organisationer kan göra för en hållbar framtid. Den är vägledande och ingen kravstandard, därför kan man inte certifiera sig mot den.