Sjukvårdens kvalitesregister kritiseras

Socialstyrelsens hantering av de nationella kvalitetsregistren inom hälso- och sjukvård får kritik efter Riksrevisionens granskning. Datakvaliteten är dålig, viktiga delar av vården omfattas inte av registren och det finansiella stödet till de olika registren är godycklig. Dessutom kritiseras Socialstyrelsen för att ha gett en positiv bild av registrens kvalitet, nytta och utveckling, trots att myndigheten varit medveten om dess problem och brister.

Registren är ett underlag för nationell uppföljning av vården och innehåller patientbundna data om behandlingsåtgärder och behandlingsresultat för drygt 50 olika diagnoser som till exempel bröstcancer, prostatacancer och diabetes. Registren ska öka kunskapen om vilka behandlingsmetoder som leder till bästa möjliga vård och minska de skillnader i vårdkvalitet som finns mellan olika sjukhus. Men det är frivilligt för landstingen att registrera in uppgifter och i den grad det sker sköts ofta registreringen på fritiden av enskilda läkare. Registren täcker heller inte in väsentliga delar av vården som primärvård, psykiatri och tandvård.

I Riksrevisionens granskning framkommer också att Socialstyrelsen inte har granskat datakvaliteten i registren i tillräckligt stor utsträckning, eftersom endast tre av femton granskade register lever upp till Socialstyrelsen krav. Socialstyrelsen har dessutom fördelat finansiellt stöd till olika register utan att följa sina egna krav för tilldelning.

– Det är oroväckande att det inte finns en obligatorisk och heltäckande nationell uppföljning av ett så viktigt område som sjukvården. För att patienterna ska få bästa möjliga behandling är det viktigt att vården bygger på beprövade metoder. Regeringen bör sträva efter ett bättre beslutsunderlag för de framtida utmaningar som vården står inför, säger riksrevisor Eva Lindström.

Kvalitetsmagasinet

Kvalitetsmagasinet Premium

Full tillgång till strategiska artiklar och smarta verktyg för bland annat verksamhetsutveckling, kvalitetssystem och ledarskap.