Skapa en ”gör inte”-lista

Fusk med redovisningen, katastrofal djurhållning, uppblåsta fakturor och falska intyg. Det finns många exempel på oetiskt agerande inom arbetslivet som kan få stora konsekvenser.

I en sal med nyblivna chefer är det få som tror att de kommer att agera oetiskt i framtiden, och ändå händer det. Livet erbjuder nämligen sluttande plan. Tester och erfarenheter visar att det är lätt att luras att ta små, relativt oskyldiga steg som i slutänden leder helt fel. ”Gör den här lilla ändringen nu, den går att rätta till senare.” ”Ta en genväg, töj lite på sanningen och håll tyst.” ”Ingen märker om jag tar bara det här ur kaffekassan.”

Varför skicka offerten?

Professor Max Bazerman på Harvard Business School skriver om det här i boken The Power of Noticing. Han tar upp det alltför vanliga scenariet där ett omfattande bedrägeri börjat med ett mindre underskott som en fondförvaltare vill, eller övertalas till att, täcka över. Framtida vinster täcker ju lätt den lilla justeringen, men om vinsterna uteblir växer skadan.

Det kan också handla om att ta uppdrag för företag som vi egentligen inte vill jobba för på grund av att vi tycker att de är oetiska. Men när det egna företaget eller vi själva behöver pengar kanske vi ändå tänker att ”Jag kan i alla fall skickar in en offert”. Får vi inte uppdraget, kontraktet eller jobbet så ger det en lättnad – men varför då ens söka?

Ger minnesförlust

En studie av två amerikanska forskare, Maryam Kouchaki på the Kellogg School och Francesca Gino på Harvard Business School, har också visat att vi kan få ”oetisk minnesförlust”. Stressen över vad vi gjort gör att det blir svårare att komma ihåg felstegen och det leder i sin tur till att det är lättare att begå dem igen.

För att undvika fällorna, skriv en gör inte-lista och läs den då och då. Det är inget vattentätt skydd, men kanske hjälper den dig att känna igen det där första lilla felsteget och ger styrka att inte ta det. Att aldrig lägga den första stenen på vägen till helvetet.

Källa: Harvard Business Review