Skepsis mot att datorer fattar beslut i offentlig sektor

Syftet med automatiserat beslutsfattande i ärenden som rör medborgarna är att skapa mer opartiska beslut, öka effektiviteten och sänka administrativa kostnader. Exempelvis fattar Trelleborgs kommun automatiserade beslut om försörjningsstöd, och Försäkringskassan om tillfällig föräldrapenning.

Många svenskar vet dock inte om att den här typen av beslut kan hanteras av en dator i stället för en tjänsteman.

– De flesta svenskar ser på automatiserat beslutsfattande med en viss skepsis. Även om den allmänna uppfattningen är att besluten blir mer opartiska så tror man att samtidigt att besluten blir mindre tillförlitliga, säger forskaren Karin Hedström, professor i informatik, i en kommentar.

Bara en av fem vet att det finns

Automatiserat beslutsfattande innebär att tjänstemän och handläggare inte längre har samma möjlighet att balansera kravet på likabehandling med en anpassning till varje individs situation. Hittills har forskningen inte vetat hur medborgarna ställer sig till detta, men en särskild forskargrupp vid Örebro universitet fördjupar sig nu i frågan. Forskargruppen har samverkat med den nationella SOM-undersökningen 2018 för att ställa frågor om automatiserat beslutsfattande.

Läs även: Automatiserat beslutsfattande saknar lagar och regler

Utifrån den första analysen av datamaterialet drar forskarna tre slutsatser. För det första är det tydligt att få känner till att automatiserat beslutsfattande förekommer.

Bara en av fem svenskar, 20 procent, svarar ja på frågan om de vet att en del beslut inom offentlig sektor fattas av datorer i stället för tjänstemän. Andelen är dock högre bland unga, politiskt intresserade, utländska medborgare, storstadsbor och anställda i offentlig förvaltning.

Kännedom ger mer positiv attityd

– Med okunskap om själva fenomenet följer att man inte riktigt vet vad det innebär – det finns en viss skepsis, säger Karin Hedström.

Enligt studien tror 69 procent att besluten blir mer opartiska om de fattas automatiskt, men 60 procent tror att besluten blir mindre tillförlitliga.

Två av tre, 67 procent, menar att beslut som fattas av datorer tar mindre hänsyn till individers situation, och 71 procent ser en risk för mindre insyn i beslutsfattandet.

Forskarnas tredje slutsats är att det finns ett tydligt samband mellan kunskap och uppfattning – de som har kännedom om automatiserat beslutsfattande är överlag också mer positivt inställda.

Läs även: Kulturförändring ökade kvaliteten i Trelleborg

Örebroforskarna Thomas Denk, Karin Hedström och Fredrik Karlsson står bakom Medborgarna och automatiserat beslutsfattande, ett kapitel i SOM-institutets kommande antologi Storm och stiltje. Texten baseras på SOM-undersökningen 2018. SOM-institutet är en opartisk undersökningsorganisation vid Göteborgs universitet och genomför årligen den nationella undersökningen kring samhälle, opinion och medier.