Lärarens larm: Skolmarknaden är riggad för kvalitetssänkning

Endast övergripande lagkrav

Vi måste tillbaka till grunderna menar han. Har en skola inte ett bibliotek, en gymnastiksal eller undervisningsmaterial? Ja då kanske det är något som är skevt i hur huvudman prioriterar – och den signalen är viktig menar Marcus Larsson.

– Sverige är unikt i att ha såhär pass oreglerade krav på skolan. När vinstmarginalen driver marknaden går vi bort ifrån det fundamentala i vad en skola brukade vara – och hur den svenska skolan såg ut när den rankades som absolut bäst, säger han.

Fram till 1989 fanns tydliga krav på hur stora klasserna fick vara, vilka typer av lokaler en skulle ska inneha, hur låg lärartäthet som var okej och hur många undervisningstimmar en lärare fick ha. Idag finns det en arbetsmiljölag och skollag att förhålla sig till men de säger inte så mycket om vad en skola ska kunna erbjuda. Så vad var det då som hände?

Utdragen nedmontering

1989 decentraliserades skolan. De statliga reglerna ansågs vara för dyra och som en del av new public management-trenden blev skolorna nu nästan helt målstyrda. Som en direkt följd av detta började kommunerna skära ner på kostnaderna för skolan. 1991 kom friskolereformen vilket öppnade upp för den skolmarknad vi ser idag. I Finland och Norge gjordes inte denna förändring. I Danmark genomfördes den bara delvis. Elevunderlaget har visserligen förändrats med mycket fler elever med varierande behov idag, men det är inte Sverige ensamt om – till skillnad från våra dalande resultat, förklarar Marcus Larsson.

– De finns ingenstans det här syns så tydligt som när man kollar på sjuktalen för lärare. Den arbetsrelaterade psykiska ohälsan är större än inom någon annan yrkesgrupp. Tidigare reglerade kollektivavtalet lärarnas undervisningstimmar, idag finns alltså ingen reglering överhuvudtaget.

Att köra bil utan körkort

Skolor som har allvarliga brister i undervisningskvaliteten stängs idag ner av Skolinspektionen. Men det är egentligen ett spel för gallerierna menar Marcus Larsson.

– Det har ju inte så stor betydelse när tillståndet för att öppna en ny skola följer med aktiebolaget. Så om en bristfällig skola stängs ner – eller en huvudman får nej på ansökan att starta en ny skola – kan ägaren bara köpa upp en eller flera nya skolor och bedriva samma verksamhet där. Det är ungefär som om körkortet skulle följa med bilen i en bilaffär, säger han.

Aaron Israelson är kommunikationsansvarig på Friskolornas riksförbund. Han håller inte med om att den fria skolmarknaden är en fara för utbildningskvaliteten.

– Det är inte ett vanligt förekommande problem. Närmare åtta av tio skolnedläggningar drabbar kommunala skolor. Och om pengarna förs in i de nya verksamheterna som öppnas upp ser jag inte det som något negativt, säger han.

Det blir också missvisande att titta på inputs snarare än outputs menar Aaron Israelson.

– Visst kan man reglera storleken på klasserna men det är mer väsentligt att kolla på den enskilda skolans bidrag till den enskilda eleven. Alltså inte bara utgå ifrån vilka snittbetyg en skola sätter, utan också hur eleverna utvecklas – med exempelvis socioekonomisk bakgrund som en variabel. Kunskapsresultat är det viktigaste måttet på kvalitet.

Skolinspektionen vädjar

I fjol gjorde Skolinspektionen en framställan till regeringen med önskemålet om att ändra rådande bedömning av skollagen. Detta för att undvika att bristfälliga nedstängda verksamheter öppnar upp i andra skolor. Och Marcus Larsson ser att vi trots allt står inför ett paradigmskifte. Han tror att allmänheten kommer bli mer kritiskt inställd till hur framtidens kompetens behandlas.

– Det är ju till stor del utländska ägare som vill driva skolkoncerner i Sverige, just på grund av att det är så oreglerat. Människor idag vänder sig alltmer mot utländska aktörer som av olika skäl vill göra affärer i Sverige, på gott och ont. I detta fall kanske mest gott, säger han.