Undersökningen är den tolfte sedan 1989 och genomförs av Statistiska Centralbyrån på uppdrag av Arbetsmiljöverket. Den speglar arbetsförhållanden bland 8 000 förvärvsarbetande män och kvinnor under 2011.
Ett resultat är att majoriteten kvinnor som jobbat minst fem år inom samma yrke upplever att arbetsbelastningen ökat över tid. 40 procent av männen höll med. Förbättrade arbetssätt och tekniska hjälpmedel har visserligen minskat de allra tyngsta arbetsmomenten, men 17 procent av männen och 10 procent av kvinnorna uppger att de är tvungna att göra flera tunga lyft (minst 15 kilo) dagligen.
Kvinnorna tycks i större utsträckning än män drabbas av sömnsvårigheter på grund av tankar på jobbet. Nästan var fjärde kvinna har sådana problem varje vecka mot ungefär var femte man. Gymnasielärare är det yrke, där störst andel brottas med dessa sömnproblem. 47 procent av kvinnliga gymnasielärare och 30 procent av de manliga har sömnsvårigheter.
– Det är viktigt att man kan återhämta sig mellan arbetspassen. Sömnsvårigheter på grund av jobbet är en riskfaktor man bör ta på största allvar, menar Boel Callermo, avdelningschef vid Arbetsmiljöverket och ansvarig för ett flerårigt projekt om kvinnors arbetsmiljö.
Klass och kön påverkar påfrestningsgraden
Undersökningen visar att arbetsmiljön även skiljer sig åt beroende på socioekonomisk tillhörighet. Inom gruppen icke facklärda yrken har en hög andel ett bundet arbete och blir kroppsligt uttröttade varje vecka. Högre tjänstemän å andra sidan är i större grad psykiskt påverkade av tankar på jobbet, även när de lediga.
För kroppslig uttrötthet finns även ett samband till vilket kön personen har. Kvinnor i höga positioner i åldern 50+ är till exempel mer uttröttade även kroppsligt än vad män i samma position och ålder är. En del av förklaringen ligger sannolikt i den könsuppdelade arbetsmarknaden. Kvinnor dominerar inom skola, vård och omsorg, där arbetsbelastningen är hög.