Skolan struntar i att utvärdera undervisningen

Trots att kvaliteten på undervisningen och varje enskild lärares prestation gör stor skillnad för varje elev är det få skolor som bedriver systematiskt kvalitetsarbete för att utveckla undervisningen. Detta framkommer av en ny rapport och bekräftas av både forskare och experter. Skolsverige är inte intresserade av att effektutvärdera skolan eller lärarnas inverkan på resultaten.

Skolan struntar i att utvärdera undervisningen
Skoleffekten mäts inte i Sverige och det gör det svårt att svara på frågor om vilka skolor som är bra och dåliga. Bild Adobe Stock.

Få följer löpande elevernas kunskapsutveckling och majoriteten har heller koll på vad planerade åtgärder för förbättringar faktiskt leder till. Det konstaterar rapporten ”Skolans kvalitetsarbete leder systematiskt till att eleverna går miste om bättre undervisning” som är en analys av kvalitetsdokument från kommuner samt deras kommunala skolor, där offentlighetsprincipen råder.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsmagasinet premium

Läs vidare – starta din prenumeration

Redan prenumerant?

– Det betyder i praktiken att den resultatstyrda skolan som infördes 1994 (Lpo4) ännu inte har genomförts, säger Mats Rosenqvist på Successfuls Schools som analyserat 20 kommuners och 56 rektorers mål- och kvalitetsdokument.

Mats Rosenqvist har jobbat som konsult under många år inom skolan med uppdrag att utjämna skillnaderna mellan olika skolorganisationer, skolor och enskilda klasser med en modell som bygger på svensk och internationell forskning om framgångsrika skolor.

Mats Rosenkvist. Foto Precious People.
Mats Rosenkvist. Foto Precious People.

– Vi konstaterar efter många möten och utbildningar under de senaste fem åren med skolchefer, skolledare och lärare både från fri- och kommunala skolor att skillnaderna i SkolSverige fortsätter att vara stora. Det handlar om skillnader i hur man genomför systematiskt kvalitetsarbete och resultatstyrning men också hur man genomför den utifrån skolans uppdrag och vad forskningen visat är ”best practise”.

Fakta

Rapportens slutsatser

  • Undervisningen observeras inte
  • Få följer löpande elevernas individuella kunskapsutveckling
  • Få har koll på vad planerade åtgärder leder till
  • Rektorernas analyser innehåller för lite analys – ibland ingen analys alls

Skapar resultat

Det som förvånar honom mest är att ingen gör något trots att kunskapen är god om vad som skapar resultat.

– Alla är överens om att det är undervisningen som gör störst skillnad, vilket är logiskt. Men då är det besynnerligt hur lite systematisk uppföljning och utveckling som faktiskt genomförs på detta område i kunskapsnationen Sverige, säger Mats Rosenqvist som även tycker att det är märkligt att varken politiker eller skolans institutioner pekat med hela handen och visat vägen för vad som faktiskt måste göras.

– Det har genomförts många undersökningar och vi hade en Skolkommission. Det har funnits stora möjligheter att få upp frågan på agendan då vi under tre decennier haft en statlig rektorsutbildning och under de senaste 12 åren en Skolinspektion som ska granska skolans kvalitet, både resultat och processer.

Han menar att systematiken är förutsättningen för den lärande organisation som skolan har i uppdrag att vara.

– Bristerna i kvalitetsarbetet innebär i realiteten att skolan och eleverna går miste om nya insikter och förbättringar som skulle kunna förbättra deras resultat.

När det gäller kvaliteten på undervisningen i landets skolor, så är den fortsatt höljd i dunkel. Ingela Gullberg

Efterlyser samsyn

Ingela Gullberg är kvalitetschef på Academedia sedan tio år tillbaka. Hon har i många år efterlyst en nationell, gemensam grund och samsyn kring vad som driver värde och hur kvalitet ska definieras i skolan.

Ingela Gullberg, kvalitetschef, Academedia.
Ingela Gullberg, kvalitetschef, Academedia.

– Men efter att har pratat om detta på massor av konferenser och möten och seminarier har nationen fortfarande inte landat i någon gemensam bild. Därför utarbetade Academedia redan år 2012 en gemensam plattform för kvalitetsarbetet, som nyligen utvecklades till nästa nivå.

Plattformen är Academedias gemensamma kvalitetsmodell för kvalitet och den bygger på tre kvalitetsaspekter:

  1. Strukturkvalitet (har vi alla viktiga förutsättningar på plats?)
  2. Processkvalitet (fungerar våra viktigaste processer, till exempel undervisningen)
  3. Resultatkvalitet (uppnår vi de uppsatta målen?)

Efter den stora utvärderingen av kvalitetsmodellen kunde Academedia konstatera att de fokuserat för mycket på resultaten och nu behöver de istället fokusera mer på struktur- och processkvalitet. Alltså det som driver resultaten framåt.

– Det är en viktig balans att kunna titta på alla delarna. Det är många som fastnar i förutsättningarna och räknar nyckeltal medan andra har fastnat för mycket i resultaten. Men det är faktiskt ingen som har fastnat för mycket i processkvalitet. När det gäller kvaliteten på undervisningen i landets skolor, så är den fortsatt höljd i dunkel.

Hon spår att den fortsatt kommer att vara höljd i dunkel eftersom utredningen Om en mer likvärdig skola (SOU 2020:28) som lades fram våren 2020 inte berörde frågan om effektutvärdering av skolan. Hon ser heller inga tecken på att detta kommer att förändras. Inte ens i skolmyndigheternas nya förslag på ett nytt kvalitetssystem i Sverige närmar man sig utvärdering av undervisningen.

– Det är naturligtvis väldigt komplext att mäta kvalitet på undervisningen. Men jag tycker inte att man behöver vara så himla försiktig. Det finns ju trots allt många olika sätt som gör att man kan få indikationer på hur undervisningen fungerar, sgäer Ingela gullberg och fortsätter:

– Både skolledare och kollegor kan göra observationer och dessutom kan man faktiskt fråga eleverna vad de tycker. På det viset kan man ställa olika bilder mot varandra och föra samtal som syftar till att utveckla undervisningen.

Rädslan styr

Ingela Gullberg tycker att man behöver titta på flera indikatorer, ur olika perspektiv, för att kunna få fram tecken på hur undervisningen fungerar.

– Men istället verkar många fastna i någon sorts rädsla över att inte finna en enda superindikator som kan fånga allt, och då lägger man hela uppföljningen av undervisningen åt sidan.

Att inte följa upp undervisningen får inte bara konsekvenser för varje enskild elev utan gör det i princip omöjligt att faktiskt veta vad en enskild skola och undervisningen faktiskt har bidragit med när det gäller elevernas resultat. Ingela Gullberg ger ett exempel.

– Det är naturligtvis positivt när en skola uppvisar goda resultat. Men det är faktiskt inte alltid som själva skolan kan ta åt sig äran, utan det kan också bero på att eleverna har väldigt goda förutsättningar och fin uppbackning från sina hem. Samtidigt finns det skolor där resultaten inte är lika goda, men där själva skolan faktiskt uträttar storverk utifrån förutsättningarna. Den här ”skoleffekten” mäts inte i Sverige och det gör det mycket svårt att svara på frågor om vilka skolor som är bra och dåliga.

Vassa indikatorer behövs

Något som skulle kunna vara avgörande för skolutvecklingen på både lokal och nationell nivå är att det finns vassa indikatorer för till exempel förädlingsvärden, det vill säga skoleffektsvärden och undervisningsutvärderingar.

– Det skulle verkligen behövas i den nationella statistiken. Om man följde upp detta på ett enhetligt sätt skulle också skolor kunna jämföras med varandra, säger Ingela Gullberg.

Även Ingela Bäckström, professor i kvalitetsteknik på Mitthögskolan ser att skolan skiljer på kvalitetsarbete och pedagogiskt arbete.

– Skolan är duktig på att jobba mot mål och kvalitetsdokument men utmaningen kan vara att man skiljer på kvalitet och pedagogik där kvalitetsarbete är en sak och pedagogiskt arbete en annan sak. Men ur ett kvalitetsperspektiv är det samma sak. Det vill säga att man möter eleven eller kunden och det är i mötet som jag kan påverka kvaliteten. Här måste skolan själva se vad som skapar värde och för vem. Men det finns ett motstånd inom pedagogikforskningen att tänka som kvalitetsforskningen gör.

Eftersatt område

Björn Öckert, professor, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, håller med om att effektutvärdering av skolan är ett eftersatt område. Åtminstone om man ser på systemnivå.

Björn Öckert,professor, IFAU.
Björn Öckert,professor, IFAU.

– I de flesta fall stämmer det att skolorna inte följer elevernas kunskapsutveckling på ett systematiskt sätt, även om det finns undantag. Kvantitativa utvärderingar på detta område saknas i stor utsträckning, säger Björn Öckert.

En konsekvens av en eftersatt effektutvärdering i skolan är att det inte med säkerhet går att säga vilka skolor som är bra respektive dåliga på att utveckla eleverna, det så kallade förädlingsvärdet.

– I vår rapport från 2020 (1) ser vi att det är ett problem att det inte finns något ingångsvärde, det vill säga vilken kunskapsnivå en elev börjar ifrån. Det vi finner är att betyg och provresultat ser sämre ut i skolor med svagt elevunderlag. Men det behöver ju inte betyda att skolan är dålig. Tvärtom, i många fall kan det vara väldigt bra skolor.

Finns bra förutsättningar

Björn Öckert är dock optimistisk och menar att det faktiskt finns bra förutsättningar för att förbättra effektutvärderingen. Bland annat finns en struktur i de nationella proven som skulle kunna utvecklas.

– Ibland anges verksamhetens komplexitet som en orsak till att man inte skulle effektutvärdera skolan. Men jag tycker inte att det är någon giltig anledning. Tvärtom, det ställer snarare högre krav på att genomföra utvärderingen på ett noggrant sätt.

Han tror att skolan skulle ha mycket att vinna på om man underlättade för skolorna med en gemensam infrastruktur så att det blir lättare att följa varje elevs enskilda utveckling.

– Det skulle man lära sig mycket av. Dessutom skulle det bidra till att skolan sätter in stödinsatser tidigt för de elever som inte utvecklas som man har tänkt sig. Idag börjar man ofta för sent och Sverige har en tonvikt på sena insatser.

För trubbiga mått

Även Ingela Gullberg, Academedia, är optimistisk. Hon har länge påtalat att resultatmåtten för den svenska skolan är alldeles för trubbiga. Hon vill se betydligt vassare indikatorer i den nationella statistiken och att det görs en enhetlig uppföljning så att man kan jämföra skolor med varandra.

– Att det finns indikatorer för till exempel förädlingsvärden det vill säga skoleffektvärden, tror jag är avgörande för skolutvecklingen. Genom att jobba med indikatorer kan man få tecken på vad som fungerar i undervisningen och genom att ställa de här tecknen mot varandra och spegla olika bilder får man en utgångspunkt för en utvecklingsdrivande diskussion.

 

Varje rektor eller huvudman kan sätta igång förbättringsarbetet redan idag. Bild Stock Adobe.
Varje rektor eller huvudman kan sätta igång förbättringsarbetet redan idag. Bild Stock Adobe.

Rapportförfattare Mats Rosenkvist går ett steg längre. Han menar att problemet går att ta tag i här och nu. Detta ingår redan i skolans uppdrag och därför krävs inte någon ny skolreform för att börja förbättra läget. Varje rektor eller huvudman kan i princip sätta igång förbättringsarbetet redan idag så att det faktisk gynnar eleven nu och inte när denne slutat skolan.

Inspirera och ge exempel

Syftet med rapporten är just att bidra till insikter och inspirerande exempel.

– Möjligheterna till förbättringar är stora redan på kort sikt. Det Inför att pandemien klingar av går det att inspireras av och ta efter andra som följer best practice och fortsätta sitt utvecklingsarbete där. Allt handlar om att eleverna ska få ut max av sina år i skolan.

(1) Rapport : Skolans långtidsutredning 2020

Kunskapsmaterial

Bloggar

Böcker

Karriär

Ledare

Kvalitetsmagasinet

Kvalitetsmagasinet Premium

Full tillgång till strategiska artiklar och smarta verktyg för bland annat verksamhetsutveckling, kvalitetssystem och ledarskap.