Skolan är en utsatt plats – inte bara för elever, utan även för personal. Traditionellt har lärare och skolledare ett maktövertag genom att ansvara för resurser, undervisning, personal och betygsättning.
Men med sociala medier har maktdynamiken förändrats, konstaterar Rebecka Cowen Forssell, forskare på Malmö universitet.
– I grupper på sociala medier som Facebook diskuteras skolan och ibland hängs rektorer, lärare och annan skolpersonal ut i negativ bemärkelse. Det är ett arbetsmiljöproblem som ligger utanför den egna organisationen och därmed har skolan färre medel att ta till för att stävja det. Som skolledare har man lättare att påverka sina egna medarbetare än så kallade ”organization outsiders”, säger hon.
Kundrelation
Flera studier visar också att problemet med otillbörlig påverkan ökat i omfattning på senare tid. I en rapport som presenterades av Lärarnas Riksförbund för några år sedan uppgav sju av tio lärare att föräldrar försökt påverka deras undervisning.
En bidragande orsak är, enligt Rebecka Cowen Forssell, att många välfärdsyrken på senare år formats utifrån ett kundbeteende. I en kundrelation har kunderna rätt att ställa krav på leverantören, som i det här fallet är skolan.
– Det är givetvis bra att föräldrar engagerar sig och ställer krav. Men det får inte gå över gränsen och bli ett arbetsmiljöproblem, säger hon.
Inom ramen för forskningsprojektet ”Digitala kränkningar och nätmobbning – en ny arbetsmiljörisk inom skolan” ska Rebecka Cowen Forssell tillsammans med forskarkollegorna Hanne Berthelsen och Sandra Jönsson kartlägga problemet och utveckla metoder och riktlinjer för att förhindra och förebygga digitala kränkningar och nätmobbning. Projektet, som inleds i dagarna, löper över tre år och finansieras av AFA Försäkring.
– Tanken är att uppnå en ökad förståelse för komplexiteten kring problemet och utveckla ”verktyg” som sedan kan spridas nationellt inom skolan, förklarar hon.
Arbetsrelaterad nätmobbning
Rebecka Cowen Forssell har tidigare i en avhandling studerat nätmobbning inom arbetslivet och vad som karaktäriserar mobbningen när den sker i digitala rum. Hennes forskning visade att fler personer i chefsposition och fler män än kvinnor utsatts för arbetsrelaterad nätmobbning.
Men den indikerade också att kränkningar ofta är mer av det subtila slaget mot människor som jobbar i samma organisation.
– Människor som däremot inte jobbar i samma organisation, som i det här fallet skolföräldrar, tenderar däremot att överlag vara mer aggressiva på nätet, konstaterar hon.