Skolinspektionen: Huvudmännens arbete brister

Skola Under 2022 stängdes fem skolor ned på grund av mycket omfattande brister, och i två av fallen baserades besluten på SÄPO:s bedömning. Dessutom visar Skolinspektionens kvalitetsgranskning att endast elva procent av skolorna lever upp till rådande kvalitetskriterier.

Skolinspektionen: Huvudmännens arbete brister
Enligt Helén Ängmo, Skolinspektionens generaldirektör, är det ofta ledarskapet som brister.

Skolinspektionen årsrapport har två syften; att ge en bild av hur de ser ut på de skolor myndigheten besöker, samt att återkoppla till skolhuvudmän om skolans kvalitet.

Årsrapporten 2022 visar att omkring hälften av de skolor Skolinspektionen besökt inte lever upp till lagens krav. Otillräcklig studiero och brist på stöd och stimulans till elever är några exempel på problematiska iakttagelser som nämns i årets rapport.

– Det är ju ett resultat som till mångt och mycket känns igen. Elever får inte tillräckligt med stöd, och då finns det risk för att deras skolresultat försämras och att de inte kan studera vidare. Men en bild som i år blivit tydligare är att huvudmännens insatser inte är tillräckliga, och inte tillräckligt kraftfulla. Tre fjärdedelar av huvudmännen behöver göra mer, säger Helén Ängmo, generaldirektör vid Skolinspektionen.

”Kraftigt åsidosättande av elevers rätt till god utbildning”

Fem skolor har stängts ned på grund av särskilt omfattande brister. Ett exempel kan hämtas från tillsyn av flera skolor inom samma koncern, där det framkom att eleverna inte gavs den undervisningstid eller det ämnesinnehåll som gäller. Skolorna inom koncernen hade obehöriga lärare på ett omfattande och otillåtet sätt. Skolinspektionen benämner bristerna inom koncernen som ”ett kraftigt åsidosättande av elevers rätt till en god utbildning.”

I två av fallen baserade också Skolinspektionen sitt beslut på Säkerhetspolisens bedömning.

Största kvalitetsbristen: Huvudmannen

170 skolor har regelbundet kvalitetsgranskats under 2022. Endast elva procent av de granskade skolorna arbetar på ett sätt som i hög utsträckning motsvarar myndighetens uppsatta kvalitetskriterier. Resten behöver utvecklas inom ett eller flera områden vad gäller rektors ledarskap, undervisning, trygghet och studiero samt bedömning och betygsättning.

– Även om många skolor faktiskt gör riktigt bra saker på vissa områden så kan de få utvecklingsområden på andra, för vi vill ju att skolan ska utvecklas mer. Men de elva procenten som har hög kvalitet på alla områden är viktiga eftersom de visar vad man kan lära sig av dem. Främst handlar det om stabilt ledarskap, god kännedom om den egna verksamheten, att skapa goda trygghetsrutiner och att utveckla undervisningen, säger Helén Ängmo.

Skolinspektionen betonar också huvudmännens ansvar, och att de behöver se till att ha god kunskap om sina olika skolors situation och problem. Myndighetens erfarenhet är också att många huvudmän inte gör tillräckligt för att bryta negativa spiraler och problem som förstärker varandra.

– Jag tror att man främst behöver lyfta det kompensatoriska uppdraget. Skolorna med störst problem får inte den hjälp de behöver, säger Helén Ängmo.

Kvalitetsprofilen

Kunskapsmaterial

Utbildnings-tv

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Kvalitetsmagasinet

Kvalitetsmagasinet Premium

Full tillgång till strategiska artiklar och smarta verktyg för bland annat verksamhetsutveckling, kvalitetssystem och ledarskap.

Det senaste