– Metoden gör det möjligt att göra löpande utvärderingar av arbetet på skolan. Vi tänker inte i terminer och läsår, utan försöker förbättra hela tiden, säger Göran Ohlsson, 4-6-lärare på skolan.
Ett pilotprojekt i Sverige
Arbetet började som ett pilotprojekt 1996, på initiativ av Institutet för Kvalitetsutveckling, SIQ, som också var skolans sambarbetspartner i arbetet. Personalen utbildades av en instruktör från USA.
I början provade några lärare metoden på mindre förbättringsprojekt, till exempel att uppnå lugn och ro i matsalen och bättre ordning i korridorerna. Men under 1997 kände de sig mogna för ett större projekt.
För att ta reda på vilka förbättringsområden som var viktiga arbetade personalen i tvärgrupper på kvällar, konferenser och studiedagar. Eleverna diskuterade i elevrådet och i klasserna, och föräldrarna samlades på föräldramöten. Resultaten av diskussionerna sammanställdes med hjälp av Koalaty Kid-verktygen. Det visade sig att något som saknades var en värdegrund för skolan. Så under drygt en termin arbetade hela skolan med att genom konsensusövningar ta fram gemensamma värderingar, lägga konkreta förslag på handlingsplaner och arbeta fram mätinstrument för att kontrollera förbättringarna och planera det fortsatta arbetet. Resultatet blev sju punkter, som bland annat handlade om att visa respekt, skapa en god arbetsmiljö och stärka självkänslan.
Verktyg för allt
– Vi har sedan fortsatt med andra projekt, bland annat med inlärningsprocessen. Vi har undersökt elevernas läsvanor och bett dem komma med förslag för att stimulera läsningen, berättar Göran Ohlsson.
Verktygen används i alla möjliga situationer, till exempel när eleverna ska ta ställning till något som kommer från skolledningen eller på klassråd när något problem har uppstått.
– Vi utbildar eleverna i att använda kvalitetsverktyg och diagram. Det hjälper dem att fatta faktabaserade beslut, konstaterar Göran Ohlsson.
Ett ständigt arbete är att få Koalaty Kid-tänkandet att genomsyra hela skolan med över 600 elever och 75 medarbetare. Varje år kommer ny personal och det krävs en del utbildning för att förstå verktygen. Därför skickar Östermalmsskolan två lärare om året till USA på utbildning, där de också får besöka skolor som tillämpar Koalaty Kid.
Östermalmsskolan har under åren haft hjälp av sina samarbetspartners, SIQ och Statistiska centralbyrån. SCB har utformat och tolkat enkäter som använts i arbetet. SIQs arbete har handlat om att ge utbildning och kunskap att använda kvalitetsverktygen, och ge rektorn stöd med hur hon som ledare ska hantera verktygen i vanliga situationer.
– Skolan är ett prioriterat område för SIQ. Det handlar både om att göra utbildningen kvalitetsmässig och att utbilda i kvalitet, menar Bengt Norström på SIQ.
publicerad 21 september 2001