SKR om gröna omställningen: Större skuldbörda på kommuner men inget stöd

Offentlig sektor Underskottet bland Sveriges kommuner väntas bli historiskt hög, den gröna omställningen vilar på få avgörande kommuners axlar och staten gör inte nog, enligt SKR:s ekonomirapport.

SKR om gröna omställningen: Större skuldbörda på kommuner men inget stöd
Foto: Luleå kommun, Adobe Stock, SKR

Sverige befinner sig i en lågkonjunktur som fortsätter att slå hårt mot kommuner och regioner det kommande året. Det är bedömningen i höstens ekonomirapport som presenterades av Sverige Kommuner och Regioner (SKR) under tisdagen.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.

Inflationen går för långsamt ned. Prisökningar, ökade pensions- och räntekostnader fortsätter därför att urholka majoriteten av regionernas och en tredjedel av kommunernas ekonomi. Trots generella statsbidrag från regeringen väntas underskottet landa på historiska 31 miljarder kronor för 2024. Aldrig har underskottet varit så högt.

– Det gäller för kommuner och regioner att inte drabbas av panik. Man måste ha långsiktiga planer och inte utsätta sig för höga kostnader. Vi får inte göra på tok för mycket för snabbt, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på SKR.

Tar ekonomiska risker för gröna omställningen

Det ansträngda läget kräver av kommuner och regioner att fortsatt vända på varje krona, men ändå verkar en hållbar ekonomi i stort sett omöjlig enligt ekonomirapporten.

– Jag är orolig, för så mycket ansvar ligger på kommuner och regioner. Kraven ökar hela tiden, men stödet saknas, säger hon.

Särskilt vad gäller den gröna omställningen. Enligt SKR behövs gigantiska investeringsbelopp för att lösa den gröna omställningen i ett antal kommuner, främst i Västerbotten och Norrbotten.

– I till exempel Luleå beräknas kommunen behöva investera 30 miljarder för att komma till stånd med den gröna industrin och omställningen, säger Annika Wallenskog.

Luleå väntas öka från 80 000 till drygt 87 000 invånare till 2031. Kommunen behöver investera i saker som transport- och VA-infrastruktur, bostäder och skola, vilket ökar skuldsättningen.

– Det är jättemycket pengar på relativt få invånare som blir skuldsatta. Hur ska invånarna få tillbaka pengar för att betala räntor och amorteringar? Den enda lösningen är att få in fler invånare.

Och ändå har kommunerna inget annat val än att ligga i, menat Annika Wallenskog.

– Ståltillverkningen i Sverige står för en tiondel av landets utsläpp. Ska vi klara klimatmålen så måste vi ställa om industrin, säger hon.

Mer resurser från staten

SKR efterfrågar inte bara ökade resurser i form av pengar från staten, utan ser gärna att staten ingriper och bidrar med kompetens för att möjliggöra anpassningar till ett förändrat klimat och den gröna omställningen. Såsom det är nu tycker de att staten kammar hem pengar i formen av arbetsgivaravgifter och moms när aktiviteten i dessa områden ökar, medan kommuner kämpar med att konsolidera sig.

– Vi tycker att det vore rimligt med en vinst- och förlustmodell om staten nu vill ha den här omställningen. Jag vet ärligt inte om staten vill det. Idag finns det en halv miljard att söka för klimatomställningen, men vi beräknar att det kommer att kosta flera hundra miljarder. Myndigheter som Sveriges geologiska undersökning borde ha ett större ansvar.

Läs hela rapporten här.

Kvalitetsprofilen

Kunskapsmaterial

Utbildnings-tv

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Kvalitetsmagasinet

Kvalitetsmagasinet Premium

Full tillgång till strategiska artiklar och smarta verktyg för bland annat verksamhetsutveckling, kvalitetssystem och ledarskap.

Det senaste