Slut på röran

I takt med en allt större flora av olika standarder för kvalitetsledningssystem blev situationen alltmer bekymmersam för många av fordonsindustrins leverantörer i slutet på 1980-talet. De som levererade till flera olika slutkunder mötte krav på att uppfylla varje tillverkares specifika standarder och antalet nödvändiga revisioner ökade. Detta resulterade i alltmer resurskrävande och tungadministrerade kvalitetssystem, samtidigt som pressen på att minska kostnader och ledtider snabbt ökade.

Gemensam standard

Ett viktigt steg för att komma till rätta med komplexiteten skedde genom att nationella grupperingar av fordonstillverkare började skapa gemensamma standarder för sina kvalitetssystem. Med ISO 9001:1994 som grund utvecklade exempelvis den amerikanska fordonsindustrin QS-9000. Denna standard har i och med uppköpen av SAAB och Volvo fått en relativt stark ställning i Sverige. Under senare delen av 1990-talet påbörjades på allvar ett bredare arbete med att harmonisera fordonsindustrins krav. Även JAMA, Japan Automobile Manufacturers Association involverades i detta arbete. Resultatet blev ISO/TS 16949:1999, som dock inte riktigt fick den acceptans man hoppats på. De tidigare tillverkarspecifika systemen fortsatte därför att existera parallellt och var tillverkarnas krav, se Figur 1.

I och med ISO/TS 16949:2002 har dock de flesta stora europeiska och amerikanska tillverkarna nu enats om att använda denna som gemensam standard. Exempelvis kräver ”Big Three”, det vill säga DaimlerChrysler, Ford och GM, att levererantörerna går över från QS-9000 till ISO/TS 16949 innan 15:e december 2006.

Tydligare krav

Samtliga krav i ISO 9001:2000 ingår som stommen i ISO/TS 16949:2002, men har kompletterats med en rad fordonsspecifika tillägg och förtydliganden. ISO/TS 16949:2002, i fortsättningen här kallad TS, är med sina tilläggskrav betydligt mer specifik än ISO 9001. I svenska sammanhang utgör ofta referensmanualerna till QS-9000 kundkrav när det gäller vilka verktyg, metoder och rapporteringsrutiner som skall användas i leverantörernas kvalitetsledningssystem. I allmänhet blir därför utvecklingen av kvalitetsledningssystem mot kraven i TS väsentligt mer styrd jämfört med utveckling mot ISO 9001.

Jämfört med QS-9000, som bygger på ISO 9001:1994, tillkommer framför allt den processyn som ISO 9001 fått i sin nya utgåva. Kännetecknande är också att TS betonar mätbar kundtillfredsställelse mer än både ISO 9001 och QS-9000. Ytterligare ett område som kan lyftas fram är att TS ställer krav på medarbetarnas kompetens och kunnande om kvalitet mer än både ISO 9001 och QS-9000. Skärpta krav på detta område kan för övrigt ses väl valt med tanke på att både forskning och praktiska erfarenheter tyder på att en nyckel till ett välfungerande kvalitetsledningssystem är gemensamma värderingar om kvalitet, baserat på ett ledarskap som fungerar och gör att medarbetarna samverkar på ett bra sätt.

Sammanlänkar

TS ställer krav som kopplar tillverkarna och leverantörerna starkare till varandra, vilket är var de stora fordonstillverkarna fokuserat på. Det handlar om välfungerande rutiner för kontraktsgenomgångar och ändringsprocesser, exempelvis via PPAP Production Part Approval Process som finns beskriven i en av QS-9000 manualerna. Kraven i TS innebär att i princip inga ändringar får ske utan information till kunden och ett skriftligt medgivande. TS kan mot bakgrund av detta ses som ett sätt att utveckla försörjningskedjorna genom en djupgående integration och styrning. Kontrollen över utlagda processer förbättras. TS krav bildar därmed en grund för utveckling av kvalitetsledningssystem som kan leda till säkrare återkoppling i försörjningskedjorna, inte minst genom mer standardiserade och formaliserade informationsprocesser.

Tolka kraven

För att vidareutvecklingen av kvalitetsledningssystemen skall bli värdeadderande även för enskilda leverantörer visar dock inte minst erfarenheterna av QS-9000 att stor vikt måste läggas vid att kraven tolkas med hänsyn till de egna förusättningarna och egennyttan. Det som mest påverkar kvaliteten, och därmed kan leda till ökad produktivitet och lönsamhet, måste stå i fokus när företaget utvecklar sin kvalitetsledning.

Vidareutbildning av personalen om vad kraven i TS och QS-manualerna innebär kan rekommenderas ske med utgångspunkten i att ett kvalitetsledningssystem utgörs av alla människor, saker, relationer och processer som behövs för att leda och åstadkomma kvalitet, ISO:s egen definition tolkad med övriga ISO defintioner. Poängen med att lyfta fram detta är att betona att alla ingår i systemet, från ledning till operatör. Standarderna blir också betydligt mer lättläst om man har en enkel och klar definition i bakhuvudet. En annan poäng med att lyfta fram definitionen är att missuppfattningar om vad standarder för kvalitetsledningssystem står för fortfarande tycks vara mycket vanliga. Innan man ger sig i kast med utvecklingsarbetet är det därför väl investerad tid att på allvar reflektera över vad ett kvalitetsledningssystem är, vad det inbegriper, varför, vad och vilka standarden egentligen ställer krav på, och därmed vilka utvecklingssteg som behöver tas.

Organisation

En bättre beteckning på vad utvecklingsarbetet gäller skulle kunna vara kvalitetsledningsorganisation, vilket inte motsäger ISO:s egna definitioner. Det kan också vara värt att påpeka att om ordet ”kvalitet” i ”kvalitetsledningssystem” byts ut mot exempelvis ”ekonomi”, ”arbetsmiljö” eller ”miljö” så byts bara perspektivet på organisationen. Att definiera andra ledningssystem i en organisation betonar bara delvis andra människor, saker, relationer och processer i organisationen, men många delar i en integrerad organisation ingår på ett naturligt sätt samtidigt i flera av dessa olika tänkbara ”ledningssystem”. Det kan vara befriande för medarbetarna att olika ledningssystem ”bara” utgör olika perspektiv på i stort sett samma saker i en och samma organisation. Detta är ju för övrigt bakgrunden till att bland andra ISO uppmuntrar att tillämpa ett integrerat synsätt vid utvecklingsarbete som gäller olika ledningssystem. Bland de olika synergieffekter som kan förväntas finns inte minst den sammanlagda dokumentationen som blir mindre och bättre integrerad. Med ett sådant angreppssätt kan den komma till verklig nytta i fortsatt utveckling och ständiga förbättringar.

Intresset för ISO/TS 16949 tycks för närvarande stort. Exempelvis ger sökning av frasen ”ISO/TS 16949:2002” på sidor i www uppdaterade de senaste tre månaderna ca 16000 träffar med Google (2004-06-13), av totalt ca 19 000 träffar med Google (2004-07-11). Boken Goda råd om QS-9000 hör till de böcker på svenska som kan används även för ”TS-utbildning”.

Andreas Åberg

Civilingenjör med inriktning mot kvalitet

Fotnot: Artikeln bygger på artikelförfattarens examensarbete ”Fordonsindustrins ISO/TS 16949: Vad skiljer mot ISO9001 och QS-9000? – Vidareutveckling av kvalitetsledningssystemet på Verktyg & Mekaniska AB.”, LiTH-IKP-Ex-2143. Detta kan beställas från Linköpings Universitet, IKP/Avdelningen för kvalitetsteknik.