Smarta fabriker ställer nya krav på arbetet

Forskning I takt med att fabrikerna blir allt mer digitala ställs nya krav på de anställda och på hur arbetet bäst bör organiseras. I ett industrinära projekt vid Luleå tekniska universitet undersöker forskare i arbetsvetenskap hur svensk metallindustri kan förbereda sig inför den fjärde industriella revolutionen.

Smarta fabriker ställer nya krav på arbetet

– Många har en bild av stålbranschen som ”dark, dirty and dangerous”. Men det är en bransch i förändring där allt mer automatiseras. Snart kör truckarna själva också, säger Jan Johansson, professor i arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet, som är projektledare.

Projektet ”Attraktiva arbetsplatser genom Industri 4.0” finansieras av Vinnova, SSAB och IF Metall med totalt fem miljoner kronor.

Industri 4.0 är ett industrikoncept där alla maskiner länkas samman via internetbaserade systemlösningar. Maskinerna kan kommunicera med varandra och ta egna beslut, vilket innebär att fabrikerna kan bli nästan helt autonoma i framtiden. Det innebär i sin tur att arbetsuppgifter och yrkeskunskaper hos nuvarande och framtida arbetskraft kommer att förändras.

I projektet fokuserar forskarna på tre yrkesgrupper: processoperatörer, underhållspersonal och entreprenörer. För processoperatörerna kan digitaliseringen innebära att gamla praktiska yrkeskunskaper ersätts med avancerat kontrollrumsarbete och krav på att kunna tolka, förstå och styra processen, analysera avvikelser och fatta självständiga beslut när problem dyker upp.

– Ju mer automatiska systemen blir, desto viktigare blir övervakning och underhåll. Samtidigt skapar digitaliseringen möjligheter att decentralisera styrningen av produktionen, kanske till och med till ett annat land. Det gör att vi behöver hitta nya sätt att organisera arbetet, förklarar Jan Johansson.

Mer kontrollrumsarbete med fler kvalificerade arbetsuppgifter leder också till en säkrare arbetsmiljö. Förhoppningsvis kan denna förändring bidra till att attrahera fler kvinnor till stålindustrin, något som branschen måste jobba aktivt för, menar Jan Johansson:

– Teknik är fortfarande ganska associerat till män och manlighet, speciellt vid mansdominerade industrier. I det här projektet ska vi söka vägar för att undvika sådana kopplingar.

En risk med Industri 4.0 är att arbetet blir utarmat, att datasystemen tar hand om så mycket att det bara blir restuppgifter kvar för de anställda.

– Vår forskning handlar om att tillsammans med SSAB och IF Metall bygga upp en beredskap inför förändringarna. Genom att vi har anställda med redan från början tror vi att vi kan hitta bra lösningar för hur framtidens attraktiva arbetsplatser i stålindustrin kan utformas. Vi kan inte vara rädda för den nya tekniken. Håller vi fast vid det gamla förlorar vi konkurrenskraft i världen, svensk industri slås ut och vi blir arbetslösa, säger Jan Johansson.

Kvalitetsprofilen

Kunskapsmaterial

Utbildnings-tv

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Kvalitetsmagasinet

Kvalitetsmagasinet Premium

Full tillgång till strategiska artiklar och smarta verktyg för bland annat verksamhetsutveckling, kvalitetssystem och ledarskap.

Det senaste