Inga produkter i varukorgen.
Socialt engagerade lärare riskerar utbrändhet
Arbetsmiljö
En av tio lärare är drabbad av stressrelaterad utmattning. De som är mest utsatta är de lärare som utanför sin arbetstid engagerar sig djupt i elever, föräldrar och kollegor, enligt en färsk studie.
Ett stort engagemang för eleverna kan ge stressrelaterad utmattning.
Foto: Stock Adobe.
I sin forskning har Ola Nordhall, universitetslärare i psykologi och doktorand inom arbetshälsa vid Högskolan i Gävle, undersökt 800 lärare och funnit att lärare som, förutom den reguljära arbetsinsatsen, investerar mycket av sin fritid i elever och kollegor ligger i riskzonen för stressrelaterad utmattning.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsmagasinet premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Det handlar om lärare med ett starkt socialt patos som tar hand om kollegor, ger socialt stöd till elever och har täta föräldrakontakter utanför sin arbetstid. Ju större engagemang, desto större risk för stress och i förlängningen utbrändhet, menar han.
– Det kan vara en förklaring till att lärare är överrepresenterade när det gäller stressrelaterad utmattning. Den här typen av engagemang kan lätt övergå i överengagemang. Det är som ett sluttande plan – man märker inte att farten och arbetsinsatsen ökar och därmed även riskerna för utmattning, säger Ola Nordhall.
Positiva konsekvenser
Flera tidigare studier har visat att den här typen av engagemang även ger positiva konsekvenser. Det skapar ett mervärde för individen samt gynnar kollegiet och organisationen som helhet.
– De positiva konsekvenserna ska inte förringas. Men det har också en baksida och kan drabba den individuella läraren som helt enkelt bränner ut sig själv, förklarar Ola Nordhall.
Det är heller inte ovanligt att det finns ett outtalat krav på den här typen av extraarbete – förväntningar på läraren att göra det här vid sidan om ordinarie arbetsuppgifter. Ola Nordhall har själv arbetat som gymnasielärare i åtta år och känner igen mönstret.
– Det finns förväntningar om att stödja kollegor, dröja sig kvar efter arbetet och ta hand om elever som inte orkar, säger han.
Tydliga arbetsbeskrivningar
Men han slår samtidigt fast att lärarens uppgift i första hand är att vara pedagog, även om lärarrollen växt de senaste 20 – 30 åren i takt med att behoven ökat.
– Att det gynnar skolan som helhet och ligger i gränslandet mellan det formella och informella arbetet gör det så svårt att få bort, konstaterar han.
Ola Nordhall betonar vikten av att skolledningen uttrycker sina förväntningar genom tydliga arbetsbeskrivningar så att det sociala arbetet inte ligger inom den formella lärarrollen, utan att fokus istället ligger på det pedagogiska arbetet.
– Då kan läraren ägna sig åt professionellt pedagogiskt arbete och behöver inte vara socialarbetare, kurator eller förälder i sådan utsträckning som det nu har blivit, säger han.
Mer stödpersonal
För att avlasta lärarna efterlyser Ola Nordhall också mer stödpersonal ute på skolorna i form av arbetspsykologer och kuratorer.
– Jag har själv arbetat på skolor där det funnits utbildad personal som kan ägna sig åt de mer sociala bitarna, framförallt åt elever som har särskilda behov. Det har fungerat väldigt bra. Men det vanligaste är att det inte finns och då är det lätt att hamna i en situation med lärare som riskerar att drabbas av stressrelaterad utmattning genom sitt engagemang, sammanfattar Ola Nordhall.
