Lars Sörqvist har skrivit en mängd böcker och otaliga artiklar om kvalitet. Författandet kräver gediget förarbete och insamling av information, men Sörqvists insamlingsprocess har tett sig på olika sätt under årens gång. Från boksökningar på bibliotek och insamlande av litteratur under jobbresor utomlands, till att med en enkel sökning kunna klicka sig fram bland oändligt många källor tack vare internet. Och nu, på grund av framstegen inom AI, har hans process förändrats ytterligare. Med hjälp av en chattbot säger han sig bli en mer effektiv skribent.
Sörqvist skriver bok med hjälp av chattbot – ”En brainstorming-partner”
AI
Lars Sörqvist, vd för Sandholm Associates, uppskattar att ungefär 15 procent av materialet i hans kommande bok är inspirerat av en chattbot.
– Det går dock inte att använda verktyget framgångsrikt om du inte kan ämnet väl, säger han.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
– Jag vet inte exakt, men jag uppskattar att 15 till 20 procent av materialet i boken är inspirerat av GPT4, säger Lars Sörqvist.
I framställningen av sin kommande bok om leverantörskvalitet har han ”sparrat” med chattboten, ställt frågor, följdfrågor och ifrågasatt.
– Man får fascinerande svar, även om svaren är långt ifrån perfekta. Om jag ber boten berätta om exempelvis datakvalitet så kommer den med ett antal punkter, varav flera är rena rama nonsens. Men boten tillför också med ny info som jag inte tänkt på! Det är möjligt att jag hade kommit på det själv, men författandet blir bra mycket mer effektivt med det här verktyget.
Är det poängen med författande, att bli mer effektiv?
– Vill man förmedla kunskap är det bra att kunna bli effektivare i sin författarroll.
AI ingen fluga
Lars Sörqvist beskriver chattboten som en brainstorming-partner och en stor idé-källa. Vid rätt användning kan kvalitet och produktivitet öka, men det förutsätter att man besitter god kunskap om det man ber AI:n att undersöka. Frånvaron av spårbarhet är den stora utmaningen med chattbotar, vilket kräver verifiering.
– Jag skulle inte använda den här typen av verktyg inom ett område jag inte kan särskilt mycket om, eller i så fall vara väldigt försiktig.
Det viktiga enligt Lars Sörqvist är insikten om att AI, likt internet, är här för att stanna. Den är – än så länge – varken god eller ond och känner inga känslor, men kan vara farlig om den används på fel sätt. Därför ser Lars Sörqvist gärna att utbildningssystemen rustar sig för verktyget, för att kunna lära ut om det på rätt sätt.
– Det här ställer högre krav på lärarkåren. Yngre generationer har ofta lättare att snappa upp ny teknik än äldre. Felanvändning av tekniken kan bli jättedumt och fel, säger han.
I en rapport framtagen av undersökningsföretaget Ungdomsbarometern uppger 54 procent av respondenterna i åldrarna 15 till 24 år att de någon gång använt AI till en skoluppgift på ett sätt som de själva tror inte var tillåtet. 75 procent av de svarande uppger att de använt sig av AI under året, och 40 procent är osäkra på exakt vilka regler som rör användningen av AI i skolan.
Klart att man inte kan be en chattbot skriva en hel artikel åt en, men enligt Lars Sörqvist är användningen av AI i sig inte fusk.
– Det är ungefär som när räknedosan kom! Då var det fusk att inte räkna för hand. Självklart måste barn lära sig huvudräkning, men ibland behövs verktyg för att kunna lösa svårare problem. Att inte använda AI är att leva kvar i den gamla världen. Chattbotar är en möjlighet i den nya världen, och teknik som vi alla behöver träna oss i att använda, säger Lars Sörqvist.