Inga produkter i varukorgen.
SOS Alarms styrelse visste inte om bemanningsproblemen – ”följd av kultur”
Riksrevisionen I en nödsituation kan tiden vara av högsta betydelse. SOS Alarm ska uppnå en genomsnittlig svarstid på åtta sekunder men har inte lyckats en enda gång på tio år. Enligt Riksrevisionen visste inte SOS Alarms styrelse om allvaret i situationen förrän 2022.
Foto: Riksrevisionen
I våras beslutade Riksrevisionen om att granska SOS Alarm eftersom bolaget inte lever upp till alarmeringsavtalets mål. Bland annat ska den genomsnittliga svarstiden vid anrop vara högst åtta sekunder, ett mål som inte har uppnåtts på tio år. SOS Alarms genomsnittliga svarstider under 2021 och 2022 var 15,4 respektive 25,6 sekunder.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsmagasinet premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
– 2022 hade det finska Nödcentralsverket, alltså den finska motsvarigheten till SOS Alarm, en genomsnittlig svarstid på tre sekunder. Uppenbarligen är SOS Alarms mål möjligt, säger Dimitrios Ioannidis som är utredare på Riksrevisionen.
Uppsala först, Gotland sist
Bristerna är flera. Det finns bland annat återkommande skillnader mellan svarstider beroende på vilket län samtalen kommer ifrån. Uppsala har återkommande kortast svarstider medan Gotland återkommande har längst svarstider. Under 2022 besvarades samtal från Uppsala tio sekunder snabbare i genomsnitt än svarstiden totalt i landet.
– Vad gäller Gotland var förklaringen att en stor andel av samtalen tas emot under sommarmånaderna, när det är avsevärt fler på ön. Men sådant går att förutse. Sommaren kommer år efter år, säger Dimitrios Ioannidis.
Förutom skillnaderna mellan länen har Riksrevisionen observerat att:
- Svarstiderna skiljer sig beroende på när på året eller under veckan samtalen görs
- Långa väntetider förekommer vid vidarekopplingar till hjälporgan
- Det finns ett enskilt avtal med Västra Götalandsregionen som påverkar svarstiderna för hela 112-tjänsten negativt
- Antalet svarstider på mer än 180 sekunder ökade väsentligt mellan 2021 och 2022, från 3 180 till 24 525 samtal
”Följd av en hittillsvarande kultur”
SOS Alarm har olika förklaringar bakom svarstiderna. Bolaget menar bland annat att svarstiderna har ökat sedan 2012 på grund av de neddragningar som bolaget gjorde efter flera års underfinansiering av alarmeringsavtalet. Förändringarna i organisation och arbetssätt skapade påfrestningar på personal, menar SOS Alarm, vilket ledde till en ökad personalomsättning. Därav svarstiderna.
Strax innan pandemin var bolaget på väg att uppnå målet om genomsnittlig svarstid, men den ökade arbetsbelastningen som följde, kombinerat med restriktionerna, blev en för stor utmaning enligt bolagets verksamhetsrapporter.
– Personalbrist är deras främsta förklaring bakom problemen. SOS Alarm måste se till att de har den bemanning som krävs för att leva upp till alarmeringsavtalet.
Riksrevisionens granskning visar att styrelsen inte visste hur allvarlig bemanningssituationen var förrän 2022. Då fick de reda på att det i praktiken var lika många operatörer som slutade, som började. Detta kan enligt företrädare för styrelsen vara en följd av en hittillsvarande kultur i bolaget att ”inte visa det som skaver eller är mindre bra, allt för öppet”.
Funktionen bör regleras
Vidare bedömer Riksrevisionen att den tillsyn som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) bedriver över 112-tjänsten inte är tillräckligt verkningsfull. Riksrevisionen skriver att nödnumret 112 inte är reglerad på ett sätt som står i överrensstämmelse med tjänstens betydelse.
– Att funktionen inte har en särskild författningsreglering är anmärkningsvärt. Alarmeringsavtalet saknar bland annat skrivningar om konsekvenser när SOS alarm inte når målen, säger Dimitrios Ioannidis.
Riksrevisionen rekommenderar att regeringen tar fram förslag till författningsreglering av alarmeringstjänsten som bland annat förtydligar roller och ansvar och skapar en effektiv tillsyn. Dessutom rekommenderas bland annat att:
- se över MSB:s tillsynsuppdrag och komplettera det med tydligare och mer omfattande rapporteringskrav på SOS Alarm
- utnyttja befintliga möjligheter att kräva ändamålsenliga underlag från SOS Alarm
– Man måste agera när man förstår att något inte fungerar. Sekunder spelar roll, avslutar Dimitrios Ioannidis med.
