Staffan Isling: Släpp loss kraften i välfärden

– Vi stängde vårdhemmet i Gällivare och byggde gruppbostäder i Pajala, Kiruna och Jokkmokk där brukarna fick egna boende och möjlighet att bo nära sina familjer på ett helt annat sätt. Det blev en otrolig utveckling när man fick flytta hem. Den reformen har betytt väldigt mycket för mig och det var då mitt intresse för att jobba med människor ur medborgarnas perspektiv väcktes.

Utgå från medborgaren

Drivkraften att arbeta utifrån medborgarnas behov och att det ska vara enkelt att vara medborgare tog Staffan Isling med sig till Tyresö kommun där han blev kommundirektör 2006. Ett av de första projekten var att sätta upp ett servicecenter med en väg in till den kommunala servicen, vilket var en ganska sällsynt företeelse i kommunsverige vid den tiden.

– Kommunen tyckte givetvis att de redan hade en väg in för medborgarna. Men det var ju ett inifrån perspektiv. Nu samlade vi olika kompetenser och istället för att utgå från olika specialister fick vi en helhetssyn på medborgarens behov.

Strategisk kvalitet

Konceptet tog han med sig till nästa jobb som kommundirektör i Örebro.

– Det var där jag på allvar började jobba med strategiskt kvalitetsarbete. 2010 gjorde vi en rejäl kraftsamling för att jobba med kvalitet och med kommunkompassen som stöd och grund.

Arbetet handlade mycket om att skapa ordning och reda parallellt med fokus på styrfrågor. Redan efter tre år, 2013, blev Örebro Årets kvalitetskommun.

Staffan Isling återkommer ofta till frågan om styrning och ledning. Han menar att det är själva kärnan till ett framgångsrikt strategiskt kvalitetsarbete. I Örebro anställde han för första gången en utvecklingsdirektör i ledningsgruppen som kunde driva det strategiska kvalitetsarbetet från ledningsnivå.

– Styrning- och ledningsfrågorna ger resultat när det utgår från och ingår i den politiska styrningen. I Örebro fick vi en mer koncentrerad styrmodell som även omfattade de kommunala bolagen. Det var då vi fick kraft och kvalitet i hela verksamheten.

Mål ger resultat

De jobbade med den fysiska skolmiljön och fick bättre kvalitet i hela skolan. De följde upp och gjorde mätningar i äldreomsorgen kontinuerligt.

– Resultatuppföljning är otroligt viktigt för att få en bra kvalitet. Men det handlar också om att inte sätta upp för många mål som blir omöjliga att följa.

Staffan Isling menar att kvalitet handlar om att koncentrera budskapen och att mål och kvalitet hör ihop.

– Om man tydliggör målen får man per automatik resultat. Det är viktigt vad ledningen frågar efter. Om man bara frågar efter ekonomisk information ger det i sig inga resultat. Ekonomi är inte målet utan ett medel.

Fel fokus på ekonomi

SKRs vd konstaterar att ledningen många gånger fokuserar på ekonomi- och personalfrågor, vilket inte ger någon kvalitetsutveckling. Anledningen kan vara att den saknar medborgarnas perspektiv på frågorna.

Är det för lite fokus på kvalitetsfrågorna i välfärden? Nej, det håller SKRs vd inte med om och ställer några hypotetiska frågor: är det för lite fokus på resultat i skolan, på hur vården fungerar, på hur vi tar hand om våra äldre?

– Jag tycker att vi diskuterar kvalitet hela tiden. Men vi behöver prata mer strategiskt kvalitetsarbete på ledningsnivå och peka ut tydliga fokusområden för vad som är viktigt att förbättra.

Ledningen har ansvar

Här menar han att ledningsgruppen har ett tungt ansvar. Om de inte pratar kvalitetsfrågor blir det fokus på andra frågor.

– Risken med att ha en kvalitetsexpert som sitter i en egen stab är att frågorna inte når ledningsgruppen. Tunga, strategiska kvalitetsfrågor måste vara en del av ledningsarbetet.

Särskilt regionerna har en utmaning med kvalitetsarbetet. De omfattas av mycket regleringar och driver en komplex verksamhet. Det gör att det går trögt på sina håll.

– Jag har jobbat som chef i en region och jag har en otrolig respekt för arbetet och vi har kanske världens bästa sjukvård. Men jag tror att vi kan utveckla ledarskapet i sjukvården och skapa mer delaktighet. Det kanske inte räcker med bra sjukvårdskompetens när man ska driva och förändra och utveckla en verksamhet.

Använd förändringsledare

Här tror Staffan Isling på att sjukvården många gånger skulle vinna på att ta in någon utifrån som driver arbetet med nya arbetssätt som exempelvis tydligt utpekade förändringsledare.

– Tyvärr tror jag att det finns en del som är besvikna inom sjukvården. Konsekvensen är att förtroendet för ledningen kan variera. Det är extra utmanande i en kris då det kan vara svårt att vara en närvarande ledare med många medarbetare.

Försiktig inställning

En annan utmaning i sjukvården tror Staffan Isling är den minutiösa kvalitetssäkringen som bygger på beprövad erfarenhet och vetenskapliga grunder.

– Det för med sig en försiktig inställning. Kvalitetsutvecklingen i kommuner har en helt annan dimension. Kanske kommunerna skulle behöva lite mer kvalitetssäkring medan vården behöver lite mer av kvalitetsutveckling och modet att våga pröva något nytt.

Trots att det finns stora skillnader i hur man arbetar med kvalitet i välfärden menar Staffan Isling att det inte är något egentligt problem.

– Nej, de har alla väldigt olika förutsättningar som gör att de skiljer sig åt och faktiskt alltid kommer att skilja sig åt. Jag tror inte på en enda vägens politik, jag tror på olika vägars politik i olika kommuner. Det bästa med både regioner och kommuner är att man gör sina egna val och sedan tar ansvar inför väljarna vart fjärde år.

Politiken har ansvar

En viktig framgångsfaktor för ett långsiktigt systematiskt kvalitetsarbete är att hålla fast vid en struktur för en styrmodell över tid och inte bryta upp den och göra om vid varje val eller maktskifte. Däremot ska innehållet i modellen självklart följa den politiska inriktningen om den ändras.

– Som politiker bör man därför måna om det som fungerar. Till exempel att hålla i över tid bra, fungerande strukturer, säger Staffan Isling och nämner Region Jönköping som exempel.

– De har under 20 års tid arbetat systematiskt med den här typen av styrfrågor. De håller fast vid sin modell. Region Jönköpings organisation har alltid ordning och reda, bra ekonomi och ger bra vård.

Bristande styrning

Historiskt sett har inte heller staten varit bra på styrning. Istället har statens breda ambitionsnivå ofta tagit sig uttryck i många riktade statsbidrag. Dessutom har statens bristande förmåga att styra ersätts ofta av tillsynsinstitutioner.

– Felsökeriet har blivit ett signum för hur offentlig verksamhet kontrolleras av staten.

Problemet är bara att de kontrollerar vilka fel vi gör men inte vilka resultat det ger, något som bidrar till mycket administration kring rapportering av data.

– Hur mycket tid lägger inte lärare, socialsekreterare och sjuksköterskor på att följa upp sig själva? Siffror visar att idag lägger en lärare eller sjuksköterska bara ned 35–40 procent av sin tid på elev- eller patientarbete. Det är inte rimligt.

Släpp loss kunskapen

Lösningen är, enligt SKRs vd, att komma överens med staten om hur styrningen och resultatuppföljningen ska ske i framtiden. Den kunskap och kraft som finns måste släppas loss.

– Det är det vi ser i coronakrisen. Då släpper vi på felsökeriet och fokuserar och jobbar för våra medborgare. Om vi samtidigt skulle jobba enligt våra normala rutiner skulle det inte fungera. Så vi borde lära oss av krisen och hålla fast vid de nya smarta, smidiga och klientnära arbetssätten.

Staffan Isling ser framför sig en rad områden där nya sätt att arbeta som tvingats fram av coronakrisen skulle kunna behållas och utvecklas. Digitala vårdmöten har skalats upp rejält liksom arbetsmöten och de skulle kunna fortsätta även efter krisen.

– Det har visats sig att digital distansutbildning på gymnasiet ger bättre närvaro än i klassrummet samtidigt som läraren har fortsatt auktoritet. Vi kanske kan låta de riktigt bra pedagogerna undervisa nationellt och inte bara i sin egen klass. Det är kanske en bra tid nu att släppa taget om vissa av våra gamla traditioner och undersöka vad vi lär oss av krisen.

Motto från västerbottenstiden: Säg som det är