Inga produkter i varukorgen.
Standard för geodata allt viktigare – svensk leder processen
Standard
Det internationella arbetet med att ta fram standarder för geodata leds från Sverige. Ny ordförande i sekretariatet är Agneta Engberg vid Lantmäteriet. I takt med att lägesbestämningar blir viktigare ökar behovet av standardisering.
Var? Det är en fråga som blir allt viktigare för innehållet i bland annat digitala tjänster. En strid ström av appar till mobilen är till exempel beroende av geografiska data, och framtidens självkörande bilar ska kunna hitta rätt. Att ha tillgång till ett gemensamt sätt att hantera lägesbestämningar blir därför angelägnare.
– Geodata vävs samman med annan information, och samhället tjänar på en gemensam standard, konstaterar Agneta Engberg, ny ordförande för det internationella sekretariatet för ISO-kommittén som arbetar med standardisering inom geodata.
ISO-standard ska spridas
Kommittén har funnits i 25 år, ungefär så länge som digitala kartor har använts. I Sverige leds standardiseringsarbetet av SIS.
– Utveckling sker löpande. Världsstandarden som utgörs av ISO 19100-serien bör ingå i ramverk för geodata på internationell och nationell nivå och samspela med lagstiftning, säger Agneta Engberg.
Läs även: Ny standard för tillgänglighet driver innovation
Standarder inom geodata används för att fastställa metoder, verktyg och tjänster för hantering av till exempel kartor eller registerinformation om byggnader, sjöar, vägar, vegetation och befolkning
– Standardiseringsarbetet är väldigt brett. Det basala måste finnas med; som att positioner anges med latituden först och därefter longituden. Därifrån finns det många olika vägar att gå.
Tydligare processer
Svenska företag och organisationer vinner på att standardiseringen av geodata vinner mark, menar Agneta Engberg:
– Många samhällsprocesser kring byggande och markanvändning behöver till exempel geodata.
Läs även: Lantmäteriets 3 smarta steg för digitalisering
Det internationella samarbetet kring standarden sker i linje med FN:s 17 hållbarhetsmål inom ramen för Agenda 2030. Arbete sker bland annat med ett klassificeringssystem för olika sorters växtlighet och bebyggelse. Anpassning sker också till de olika graderna av utveckling i länderna.
– Ett konkret exempel där gemensam förståelse för lägesbestämning krävs är också praxis för hur adresser skrivs, säger Agneta Engman.
Samarbete sker med FN och andra internationella organisationer. Totalt deltar 37 länder aktivt i det internationella standardiseringsarbetet, medan 29 länder är observationsländer.
