Standard satte fokus på processerna

Snart finns det ingen återvändo. I december 2006 ska fordonsindustrins leverantörer som arbetar enligt QS-9000 ha ersatt standarden med ISO/TS 16949:2002.
Autoliv Sverige AB i Vårgårda har varit certifierade i snart ett år. Det processbaserade arbetssättet är en av de största fördelarna med certifieringen.

Autoliv i Vårgårda utvecklar och producerar bilsäkerhetsdetaljer som säkerhetsbälten och airbagar. Bland deras kunder finns Volvo Personvagnar, SAAB. Volvo Lastvagnar och Scania.

Sedan ungefär ett år tillbaka är företaget certifierat enligt ISO/TS 16949:2002, den standard som amerikanska och europeiska fordonsbranschen enats om efter långa diskutioner. Kraven är tuffa, ISO/TS 16949:2002 är en förutsättning för den som vill behålla sina kunder.

– Vi ville inte vänta till sista minuten, från början hade vi tänkt ligga i startlinjen, men sedan drog arbetet ut på tiden, berättar Håkan Nilsson som koordinerat arbetet med ledningssystemet.

Processer nyhet

Eftersom flera av Autolivs stora kunder ingår i amerikanska bilkoncerner har det tidigare varit naturligt för företaget att arbeta enligt den amerikanska standarden QS-9000 där ISO 9001:1994 ingår som bas. När den nya processorienterade ISO 9001:2000 kom valde man dock att avsta att certifiera sig enligt den eftersom det inte fanns några sådana krav från branschen.

– Det gjorde att vi var tvungna att ta tag i processbiten samtidigt som vi införde ISO/TS 16949:2002 som bygger på ISO 9001:2000, berättar Håkan Nilsson.

Implementeringen blev arbetskrävande. Att få en linjeorganisation att ”köpa” en processbaserad syn på verksamheten är en pedagogisk utmaning. Själv arbetade Håkan Nilsson nästan heltid med implementeringen. Dessutom tog företaget in en konsult som kände företaget väl sedan tidigare.

Tillsammans började de med att göra en screening av de befintliga interna rutinerna och placerade in dem på en processkarta. Ganska snart blev det tydligt hur vissa delar av processerna saknade styrning medan andra styrdes från flera olika håll.

Parallellt med arbetet såg ett nytt intranätsystem dagens ljus. Här lade man in alla styrdokument. Ett av målen var att tydliggöra vem som skulle äga respektive process och därmed också ha skyldighet att ansvara för att sköta och uppdatera dokumenten som tillhörde processen.

I maj 2004, två månader efter den ursprungliga planen, genomfördes certifieringsrevisionen och under hösten fick Autoliv i Vårgårda, Autoliv i Göteborg och ett dotterföretag i Belgien, Gent, sitt certifikat.

Från linjer till processer

En av de största fördelarna med ISO/TS 16949:2002 är processtänkandet, enligt Håkan Nilsson.

– Med handen på hjärtat så var vi inte särskilt framstående här, företaget har alltid varit tämligen linjestyrt.

Ännu har processtänkandet inte helt slagit igenom i Vårgårda. Fortfarande identifierar sig många med linjeorganisationen snarare än med nyckelprocesserna. Kanske främst på tjänstemannasidan eftersom de där arbetar med flera olika processer samtidigt, som inköp, marknad och produktutveckling.

Håkan Nilsson ser dock många fördelar med att tänka i processer. Arbetet har blivit mer överskådligt, mer heltäckande och insatserna överlappar inte längre varandra. Ägarskapet är också tydligare.

Dessutom har vikten av att mäta och styra slagit igenom.

– De tydliga kraven på att processernas effektivitet ska kunna mätas är en nyttig tankeställare och vi blir bättre och bättre på att ”ta tempen” på vår verksamhet.

Tydlig tråd

Internrevisionerna fick också en nystart. Kraven höjdes på revisorernas kvalifikationer vilket medförde att man var tvungen att tänka om.

Annars är det inte så mycket i det dagliga arbetet som förändrats, men de röda trådarna finns där i högre utsträckning. Måste produkten exempelvis klara specifika lagkrav ska det kommenteras och synas tydligt hela vägen, i ritningen, de tekniska bestämmelserna, styrplanen och arbetsinstruktionerna.

– Detta är inga nya krav, men indirekt har vi processtänkande att tacka för att färre saker faller mellan stolarna, kommenterar Håkan Nilsson.

Svårt hantera tilläggskrav

Men visst finns det problem med ISO/TS 16949:2002. Exempelvis behöver få av arbetsrutinerna dokumenteras enligt standarden vilket gör att personalen ibland kan lockas att hoppa över dokumentationen.

Ett annat problem är alla tilläggskrav som kunderna satt upp utanför standarden och som måste följas. Orsaken är att ISO/TS 16949:2002 mycket är en kompromiss mellan flera olika kvalitetssystem och det har gjort att standarden i mångas ögon blivit urvattnad.

– Jag har på känn att det här blir den sista standarden av det här slaget som vi ser för branschen. Nästa steg blir att kunderna återigen kommer att börja göra helt egna kravspecifikationer, siar Håkan Nilsson.

Fakta

Bakgrund

Underleverantörer till fordonsindustrin har under många år tvingats anpassa sig till en rad olika standarder. QS 9000 som tagits fram av de tre stora biltillverkarna Daimler/Chrystel, Ford och General Motors är den standard som betytt mest för svenska leverantörer sedan SAAB och Volvo Personvagnar blivit uppköpta av ”The big three”. Andra standarder som branschen behövt förhålla sig till är tyska VDA 6,1 som framförallt använts av VAG koncernen, italienska AVSQ 94 och franska EAQ.

Mångfalden av standarder ledde under 80-talet till att kvalitetssystemen blev allt mer tungstyrda och resurskrävande. Därför bestämde sig branschen för att ta fram en gemensam standard, ISO/TS 16949.

Det som främst skiljer ISO/TS 16949:2002 mot QS 9000 är att processorienterade ISO 9001:2000 är stommen i ledningssystemet. Det har sedan kompletterats med en rad fordonsspecifika tillägg och förtydliganden. ISO/TS 16949 betonar vikten av mätbar kundtillfredställelse och ställer höga krav på medarbetarnas kompetens inom kvalitetsområdet. Krav på välfungerande rutiner för kontraktsgenomgångar och ändringsprocesser är annat som sticker ut.

Kvalitetsmagasinet

Kvalitetsmagasinet Premium

Full tillgång till strategiska artiklar och smarta verktyg för bland annat verksamhetsutveckling, kvalitetssystem och ledarskap.