Standarden som är ”heliga graalen” för digitaliseringen

De senaste 30 åren har han jobbat med digitalisering, även om det inte alltid har kallats just digitalisering.

– Många misslyckas med sin digitalisering tyvärr. Det är inte lätt att digitalisera, men om man använder rätt standard så lyckas betydligt fler, säger Magnus PM Sjöström.

Standarden uppdaterades

Standarden som han avser är IEC/Iso 81346, som kallas för RDS. Den kom tidigt 2000-tal, men har äldre anor.

– Den blev uppdaterad för att kunna vara en del av den här digitala transformationen som vi jobbar med nu. Tanken är att göra det så enkelt som möjligt genom att vi alla kallar samma saker för samma namn.

RDS-standarden är framtagen för industrin i första hand, men idag är användningsområdet bredare. Magnus PM Sjöström förklarar.

– Idag med Industri 5.0 och Samhälle 5.0 är det många saker som hänger ihop och transformationen kommer brett. Som exempel kan man ta vatten, värme, transporter och annan logistik som påverkar varandra – och då gäller det att hålla fast vid den heliga graalen som är RDS för att få allt att hålla ihop.

Sätt officiella målet lägre

Standarden styr alltså hur olika enheter i det digitala flödet namnsätts. En köksfläkt eller en temperaturgivare heter på samma sätt i alla system, men efter det standardiserade namnet kan ett individuellt igenkänningsnamn kopplas på.

– Fördelen är att med allt standardiserat sparar vi otroligt mycket tid. Vi vet att vi kan spara ungefär 50 procent av tiden som läggs, men hur kul är det som teknik-ansvarig att få höra det?

Magnus PM fortsätter:

– Vi brukar därför börja med att sätta ett mål på 20 procents insparande av tid. Det är också en stor besparing. Sen får avdelningen vara med och överträffa det målet och så är vi igång.

För att visa hur det fungerar i praktiken tar han ett exempel från en metallfabrik som tillverkar profiler. Där används en såg som byts ut med jämna mellanrum eftersom att den när den blir sliten förstör profilerna, som då behöver kasseras.

I projektet kopplades sågen upp och kunde därefter berätta när den började bli sliten.

– Vi tog motorstyrningen som styrde sågen. Där fanns informationen som visade när den började ha det jobbigt. Då bytte vi blad – oavsett om det gått 13 eller 43 timmar.

Resultatet blev att antalet kasserade profiler blev noll. Och som bonus anpassades underhållet till när det behövdes och inte till när det eventuellt behövdes.

Skalar man upp tanken om en uppkopplad såg till en uppkopplad fabrik är det tydligare att det är viktigt med standarder för namnsättning.

Även om branschen är på väg åt rätt håll menar Magnus PM Sjöström, så får man inte alltid hjälp av tillverkarna med namnsättningen.

– Det ansvaret får man själv ta idag. Ska vi sen lite längre in i framtiden koppla på AI, eller som vi säger smarta funktioner som själv mäter, evaluerar och reagerar, så är det ju ännu viktigare att samma sak heter samma sak. Annars kan det bli jättefel.