Här är samverkanstandardens största fördelar

Standarden ”ISO 44001:2017 /  Ledningssystem för affärsrelationer i samverkan – Krav och ramverk” fastställdes som svensk standard 2017. Det var byggsektorn som först uttryckte ett behov och som då hämtade inspiration från brittiska system. 

–  Stora projekt, som de inom bygg, drar ofta iväg i kostnad och tid just för att det är många aktörer inblandade. I Storbritannien började man redan på 90-talet hitta sätt att standardisera samverkansprojekten, och i Sverige började samma arbete runt 2010, inledde Märit Bodaxel ett öppet webb-seminarium på onsdagen.


Brett användningsområde

Hon driver konsultbolaget Mod management och vill tillsammans med Anna Zingmark och Karoline Bottheim från Länka consulting sprida kunskap om ISO 44001. För trots att behovet av smartare samverkansmodeller ökar kraftigt, är standarden ännu inte särskilt uppmärksammad. Arrangörerna hoppas att detta snart kommer att ändras.


–  Det är en universell standard för alla typer av verksamheter, och det som är lite unikt med den är att den är väldigt hands-on och detaljerad i beskrivningen. Man kan välja de bitar från checklistorna som passar det aktuella projektet, säger Märit Bodaxel. 


Det blir helt enkelt lättare att arbeta mot ett gemensamt mål om de inblandade parterna har ett gemensamt språk och en mer strukturerad samverkansplan, framhåller arrangörerna. Men samverkan har inte ett egenvärde. Därför har ISO 44001 flera inbyggda ”bromsmekanismer” så att användarna löpande kan stämma av om deras samverkan skapar ett värde. 


– Samverkan är ett trendande begrepp, men om det inte är kritiskt för en verksamhet att samverka med en annan bör man tänka till innan man startar den typen av projekt. I vissa fall är linjearbete gott nog, säger Märit Bodaxel. 


En stor del av standarderns principer handlar om vikten av att lyssna och försöka förstå samarbetspartners. När samhällsutmaningarna blir alltmer komplexa handlar samverkansarbetet mycket mindre om att göra transaktionella dataöverföringar, och mer om att på riktigt försöka lära sig av varandras erfarenheter. 


Tolv principer att ta avstamp i

Men går det ens att standardisera så pass mjuka värden? Svaret är ja, åtminstone om man studerar standarderns uppbyggnad.  
Den utgörs bland annat av tolv grundprinciper som ska inventeras inför att ett samverkansprojekt startas upp.

Bland de principerna återfinns bland annat mer subjektiva begrepp som tillit och engagemang, men också mer konkreta begrepp som riskhantering och exit-strategier. 


– Många känner att ”det här med samverkan är ju roligt men vad får vi egentligen göra? Vad har vi mandat till?”, och där kan riskminimeringen fylla en lugnande funktion. Exit-strategierna gör att vi tidigt kan identifiera vem som äger det värde vi gemensamt skapar – både det immateriella och det materiella. Om vi på förhand har tagit reda på den uppdelningen underlättar det när vi ska gå isär efter projektets slut, säger Märit Bodaxel. 


Mer än något är samverkansstandarden ett sätt att säkerställa att arbetet vi gör tillsammans skapar gemensam nytta. 


– Den hjälper oss att spela i rätt tonart när vi väl har skapat vår orkester, avslutar hon.