Inga produkter i varukorgen.
”Standardiseringen måste vara snabbfotad”
Standardisering
Hallå där Dan Nilsson, som efter tre år som sektionschef för standardisering inom vård och omsorg nu tillträtt som ny chef för standardiseringsavdelningen på Svenska institutet för standarder, Sis.
Vad ingår i din nya roll?
– Som standardiseringschef har jag det övergripande ansvaret för vår standardiseringsverksamhet. Sis är uppdelat i sex sektioner med olika inriktning – verkstadsindustri, material- och processindustri, vård och omsorg, samhällsbyggnad, informationsteknik- och ledningssystem samt miljö och konsument. Vi har också en sektion som bara fokuserar på standardiseringsutveckling och kvalitet. Tillsammans med sektionscheferna, nästan 100 medarbetare och drygt 5 000 deltagande personer i 280 tekniska kommittéer är min uppgift att leda arbetet med att utveckla nya standarder.
– Standardiseringsavdelningen är alltså en kärnverksamhet vid sidan om marknadsavdelningen som ser till att standarderna blir tillgängliga och kommer ut på marknaden.
Hur ser du på betydelsen av standarder?
– Efterfrågan på standarder stiger i takt med ökade krav på digitalisering och automatisering, där inte minst säkerhets- och trygghetsfrågor kommer i fokus. Den höga utvecklingstakten och de korta produktlivscyklerna innebär samtidigt högre krav på att vara snabbfotad även inom standardisering. Inom många områden måste standarder numera vara föremål för ständig revidering för att uppfylla användarnas krav och förväntningar.
Läs även: Standarder ska driva på digitaliseringen.
Vilka andra trender ser du inom standardisering?
– En trend är den ökade integreringen. Inom till exempel digitalisering, hållbarhet, cirkulär ekonomi och informationssäkerhet integreras produktstandarder med process- och ledningssystemstandarder allt mer för att driva utvecklingen i rätt riktning.
– Samtidigt är det viktigt att påminna om att användningen av standarder är frivillig, intressentstyrd och behovsstyrd. Trenderna hos våra intressenter blir därmed även våra trender. Det är inte vi som bestämmer vilka standarder som ska utvecklas.
Läs även: Svenska innovationer behöver standarder.
Hur viktigt är det internationella perspektivet för Sis?
– De internationella frågorna väger tungt. Som standardiseringsorgan är Sis en del av en gemenskap med 164 länder globalt och 34 länder i Europa. Trots att Sverige är ett litet land har vi en hedrande sjundeplats i världen när det gäller hur många sekretariat för internationella standardiseringsprojekt som är stationerade hos oss.
– Det är också värt att påminna om att i tider av handelskrig och andra geopolitiska spänningar har standarder blivit allt viktigare som konkurrensneutralt verktyg för att upprätthålla goda handelsförbindelser.
Hur stort är intresset för att delta i era projekt?
– Målet är att standardiseringen får en så bred förankring som möjligt. Glädjande nog kan vi se att intresset för att delta ökar. I år har totalt cirka 5 000 experter deltagit i de olika standardiseringsprojekten, vilket innebär en nettoökning med ungefär 150 personer.
– Men vi skulle naturligtvis gärna se att ännu fler kommer med. Mycket av vårt arbete sker fortfarande genom fysiska möten, men genom digitaliseringen hoppas vi kunna hitta nya former som sänker trösklarna för ett deltagande.
