Statens kontroll av bidrag till organisationer behöver förstärkas

Förbättringsarbete Statens kontroll av bidragen till olika organisationer är för svag, visar Riksrevisionens granskning. Därmed finns risk för fusk och missbruk, vilket i förlängningen kan innebära att angelägen verksamhet trängs undan och att förtroendet för den statliga bidragsgivningen undergrävs.

Statens kontroll av bidrag till organisationer behöver förstärkas
Foto: StockAdobe

Staten fördelar årligen över 20 miljarder kronor till civilsamhällets organisationer.

Riksrevisionen har nu granskat den bidragsgivning som sker via fyra statliga myndigheter – Jämställdhetsmyndigheten, Myndigheten för stöd till trossamfund, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor samt Socialstyrelsen. De fyra myndigheterna fördelar tillsammans drygt 1,4 miljarder kronor om året.

Förlitar sig på bidragsansökningarna

Granskningen visar att myndigheternas kontrollåtgärder inte är tillräckliga. Myndigheterna förlitar sig i stor utsträckning på de uppgifter som lämnas i bidragsansökningarna och genomför endast i begränsad utsträckning verksamhetsbesök eller internetbaserade kontroller.

Det gör att oseriösa aktörer kan ta del av medlen och använda dem till annat än det som avsetts.

– Bidragsgivningen till civilsamhället bygger av tradition på tillit. Samtidigt har risken för fusk och missbruk ökat under senare år. Kontrollerna behöver därför förstärkas, kommenterar Leif Svensson, projektledare för granskningen.

Behöver utveckla kontrollmetoder

Riksrevisionens slutsats är att myndigheterna behöver arbeta mer riskbaserat och utveckla sina kontrollmetoder. Det finns även behov av nationellt stöd inom vissa specialiserade kompetenser, som ekonomisk brottslighet, våldsbejakande extremism och demokratifrågor.

Dessutom skulle ett ökat informationsutbyte mellan myndigheterna bidra positivt. Idag finns ingen samlad bild över vilka bidrag som går till vilka organisationer, vilket gör det svårt för myndigheterna att upptäcka om verksamhet dubbelfinansieras eller överkompenseras. En central databas över tillgängliga statsbidrag till civilsamhället skulle öka transparensen, vilket skulle gynna såväl myndigheter som bidragssökande organisationer.

Granskningen visar också att regeringens styrning har varit svag. Bidragen ingår till exempel inte i regeringens systematiska arbete för att motverka felaktiga utbetalningar. Det finns heller inte något riksdagsbundet mål om att minska felaktiga utbetalningar till civilsamhället.

Riksrevisionens rekommendationer till regeringen:

· Ge uppdrag till lämplig myndighet att inrätta en central databas som omfattar alla tillgängliga statsbidrag till civilsamhället och de organisationer som fått del av sådant stöd.

· Ge uppdrag till lämpliga myndigheter att inrätta nationella stödfunktioner avseende väsentliga risker i samband med bidragsgivningen till civilsamhället. Stödfunktionerna ska kunna bistå bidragsgivande myndigheter med särskild kompetens om finansiella risker, våldsbejakande extremism och icke-demokratisk verksamhet.

· Ge uppdrag till bidragsgivande myndigheter att utveckla och stärka sin kontroll, till exempel genom att öka frekvensen av riskbaserade verksamhetsbesök.

· Ge uppdrag till bidragsgivande myndigheter att förbättra bidragsmottagarnas möjligheter att leva upp till bidragskraven, exempelvis genom att tillhandahålla grundläggande utbildning om vilka krav som ställs på bidragsmottagarna.

Kvalitetsprofilen

Kunskapsmaterial

Utbildnings-tv

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Kvalitetsmagasinet

Kvalitetsmagasinet Premium

Full tillgång till strategiska artiklar och smarta verktyg för bland annat verksamhetsutveckling, kvalitetssystem och ledarskap.