Statliga stöd ger ingen effekt på sikt
Verksamhetsutveckling
En aktiv näringspolitik syftar till att öka tillväxten och innovationsförmågan hos små och medelstora företag. Men i själva verket har statliga bidrag ingen större effekt på lång sikt, visar den doktorsavhandling som lagts fram av Anders Gustafsson vid Jönköping International Business School.
Anders Gustafssons avhandling är en så kallad sammanläggningsavhandling och består av fyra oberoende uppsatser. Gemensamt är att de studerar effekten av offentliga stöd och lån som syftar till att öka tillväxten och innovationsförmågan i svenska företag.
Två av uppsatserna belyser effekterna av statliga bidrag och lån till små och medelstora företag för att få dem att växa. Resultaten visar att företag som får bidrag visserligen får ökade vinster och högre produktivitet – men bara på kort sikt. På lång sikt syns inga effekter alls.
För offentliga lån är resultaten mera positiva, med långvariga effekter på produktivitet och försäljning. Men det gäller bara de mindre företagen. Offentliga lån leder generellt sett heller inte till att företag anställer fler medarbetare.
Läs även: Småföretag behöver smart strategi för innovation.
I den tredje uppsatsen studerar Anders Gustafsson vilka incitament som företag har för att söka stöd. Det visar sig att företag med låg marknadsproduktivitet ägnar mer tid åt att söka stöd eftersom de har lägre alternativkostnad – det vill säga den intäkt som företaget går miste om när de lägger tid på att söka stöd istället för att producera.
De flesta företag får endast ett eller några få stöd. Men det finns också företag som fått uppemot 40 olika stöd, framförallt på grund av bristande kommunikation mellan myndigheterna.
– Min teori är att ju mindre produktivt ett företag är, desto fler stöd söker det, förklarar Anders Gustafsson. Det blir som en affärsidé i sig. Kostnaden för att söka stöd till företaget blir tid, vilket går att mäta genom att titta på vad företaget gör på marknaden.
Varför finns det då olika typer av politiska åtgärder, trots att de alltför sällan visar sig vara särskilt effektiva. Varför försvinner inte denna typ av stöd? är frågor som ställs i den fjärde uppsatsen.
– Det är svårt att komma på bra och givande åtgärder. För politikerna handlar det om att framstå som handlingskraftiga för att visa att de agerar. Det är inte bra för dem att stå svarslösa. Vi har provat ett antal olika åtgärder i Sverige de senaste 30 åren och det är inte många som har fungerat särskilt effektivt. Poängen för politikerna är att framstå som aktiva och upptagna. Handlingen i sig kan vara viktigare än handlingens effektivitet, säger Anders Gustafsson.
