Kartläggningen visar att statens styrning har ökat inom de flesta områden och att det följer tidigare års mönster. Det har till exempel tillkommit 36 nya eller kraftigt ändrade lagar och förordningar som påverkar kommuner eller regioner på ett betydande sätt.
Statskontoret förespråkar tillitsbaserad styrning
Styrning Staten sänder ut fler styrsignalser än vad kommunerna har kapacitet att hantera. Det hävdar Statskontoret i en ny kartläggning av statlig styrning av kommuner och regioner, och förespråkar istället ett mer tillitsbaserat synsätt.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
Antalet riktade statsbidrag är fortsatt högt. Under 2022 fanns 182 riktade statsbidrag och 26 kostnadsersättningar.
– Styrningen av välfärden är ett gemensamt ansvar och det behöver vara tydligt vilken roll och ansvar som varje nivå har. Vi menar att en ökad detaljstyrning från staten går stick i stäv med behovet av att anpassa till lokala förutsättningar och med kommuners och regioners långsiktiga arbete. Vi vill i stället se en statlig styrning som präglas mer av tillit, säger Anders Henriksson, ordförande för Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), i ett pressmeddelande.
På grund av att staten sänder ut fler styrsignaler än vad många små kommuner har kapacitet att hantera lyckas staten inte öka likvärdigheten mellan kommuner och mellan regioner, visar Statskontorets analys.
Skälet anges vara att berörd kommun inte kan agera på styrningen på det sätt som regeringen har tänkt, och att styrningen får olika resultat i olika delar av landet.
– Det som blir tydligt, ännu en gång, är att olika lokala förutsättningar kräver olika lösningar. Det finns inte ett enskilt recept för 290 kommuner för att få till ökad likvärdighet, säger Anders Henriksson i pressmeddelandet.