”Lärare får inte vara lärare”
Problemet med skolan är att lärarna har för mycket administrativa uppgifter. Vi behöver lärare som brinner för yrket.
Det framhöll Stavros Louca, pedagog och känd från tv-serien Klass 9A under gårdagens debatt på konferensen Fokus Norr.
Under ledning av K-G Bergström debatterades frågan Hur skapar vi världens bästa skola? vid konferensen Fokus Norr, forum för kvalitet och utveckling, i Luleå.
Debattörerna var alla överens om att den viktigaste nyckeln till en skola i världsklass är läraren. Bertil Östberg, statssekreterare på utbildningsdepartementet, konstaterade att de länder som visar upp bästa resultaten i skolan är länder där läraryrket har hög status.
– Det måste vara attraktivt att bli lärare. Vi kommer därför att satsa på ett stadsbidrag för karriärlöner till de allra bästa lärarna. Dessutom vill vi utveckla möjligheterna för lärare att göra karriär i yrket, berättade han.
Glöden slocknar
Enligt Stavros Louca kräver visionen världens bästa skola att man medvetet satsar på att få fram världens bästa lärare. Det som kännetecknar världens bästa lärare är någon som är målinriktad och strävar efter att alla elever ska ha minst väl godkänt i ämnena. Här gäller det för läraren att avdramatisera ämnet, men framför allt nå elevernas hjärta.
– En lärare måste brinna för yrket. Tyvärr är det många lärare idag som hade yrket som andra-, tredje- eller fjärdehandsval, sa Stavros Louca.
Dessutom påpekade han att den byråkratiska bördan som ökat de senaste åren bidrar till att släcka engagemanget. Det administrativa arbetet tar kraft från det lärarna ska fokusera på, nämligen undervisningen.
– Lärarna är till 80 procent administratörer. När jag frågar lärare vad som tynger dem mest så svarar de: Byråkratin, den dödar oss!
Utredning utlovas
Stavros Louca menar att lärarna behöver större möjligheter att stärka sitt ledarskap och utrymme att träna och utveckla sin pedagogiska förmåga.
– Om du ska bli en bra fotbollspelare så måste du träna fotboll. Man når inte toppklass om man lägger större delen av sin tid på byråkrati.
Bertil Östberg höll med om att byråkratin kan vara för tung och att de administrativa hjälpmedlen i vissa fall behöver bli mer effektiva.
– Vi är beredda att se över kraven på exempelvis skriftliga omdömen och kommer att tillsätta en utredare som får titta på dessa frågor efter sommaren, lovade han.
Utredaren ska se över den administrativa bördan, gå igenom vad som är bra och inte, och även utreda vad lärarna gör och vad som skulle kunna läggas på en mer administrativ tjänst.
Ojämn kvalitet
Isabel W Sörensen från Sveriges elevråd framhöll att skolan inte är jämlik idag, att kvaliteten i skolan skiljer sig mycket mellan olika skolor, kommuner och landsändar. Hon påpekade också att framtidens arbetsmarknad söker efter kompetens inom kommunikation, kreativitet, kunskap och samarbete. Något som dagens skola inte lyckas lära ut.
Luleå kommuns skolchef Karina Pettersson-Hedman efterlyste finansiering, bland annat öronmärkta stadsbidrag som kan användas för att säkra lägstanivån.
– Många av reformerna av skolan är bra, men finansieringen saknas för att både små och stora kommuner ska klara av att möta utmaningarna.
