Stor genomgång: 5 bromsklossar i den cirkulära omställningen

Bromskloss 1: Felaktig bild av cirkulär ekonomi

Så hur kommer det sig att trenden ändå pekar åt fel håll? Enligt Marcus Wangel, miljöpolicyexpert med fokus på cirkulär

ekonomi på Svenskt Näringsliv, finns det inget enkelt svar utan han menar att det finns en uppsjö av hinder som bromsar utvecklingen. Men på ett övergripande plan lyfter han att många har en felaktig bild av vad cirkulär ekonomi är.

– Cirkulär ekonomi betraktas fortfarande som en miljöfråga, men det är så mycket mer. Det handlar om allt från skattelagstiftning och kompetensförsörjning till den globala handelspolitiken. Ska vi lyckas med omställningen måste cirkulär ekonomi upp på en bredare agenda och gå hand i hand med klimatfrågan, säger han.

Bromskloss 2: Bristande lönsamhet

Ett annat hinder som han lyfter är den bristande lönsamheten i cirkulära affärsmodeller.

– Vi behöver rätt marknadsförutsättningar som gynnar cirkulära företag. Då kommer innovationerna och affärsmodellerna per automatik. Där är vi inte idag. Till exempel är det mycket som styr mot att det är mer lönsamt att använda jungfruligt material i stället för återvunnet.

Bromskloss 3: Bristande lagstiftning

Det tredje hindret som Marcus Wangel addresserar är eftersläpande lagstiftning som följer gamla traditioner.

– Mycket av dagens lagstiftning är fortfarande linjär. Det är så vi har gjort affärer i årtionden, om inte århundranden.

Avfallslagstiftningen, kemikalielagstiftningen och produktlagstiftningen är linjär och följer avfallshierarkin strikt. Det behöver vi ändra på, säger han. Inom den nationella lagstiftningen lyfter han behovet att se över skattelagstiftningen. Bland annat tar han upp skatten på kemikalier i viss elektronik, även kallad kemikalieskatten, som en bromskloss i cirkulära omställningen.

– Den skatten träffar återvunnen eller begagnad elektronik, vilket innebär att det blir billigare att köpa helt ny elektronik i stället för återanvänd. Platsskatten och avfallsskatten är två andra exempel på skatter som motverkar sitt syfte och skadar miljön, säger han.

Samtidigt understryker han att det viktiga är att det kommer ny lagstiftning på en högre nivå. I sammanhanget lyfter han EU:s handlingsplan för cirkulär ekonomi, som innehåller nya bindande mål och lagar, som ett framgångsexempel.

– Vi vill se lagstiftning på så hög nivå som möjligt. Då blir det harmoniserat och lättare ur ett företagsperspektiv. Det är väldigt mycket som har kommit från EU och stora delar är bra. Det höjer hållbarhetsambitionen och gör det lättare för företag som vill vara hållbara att slå sig fram på marknaden. Nu är det viktiga att lagstiftningen efterlevs. Att tillsynen och marknadskontrollen fungerar, säger Marcus Wangel.

Bromskloss 4: Synen på avfall

Ett fjärde hinder som Marcus Wangel tar upp är synen på avfall, vilket är ett begrepp han hoppas ska försvinna helt.

– Vi behöver komma bort från avfallstänket. I stället behöver vi se på avfall som resurser eller material. Förr har vi inte haft lönsamheten eller miljötekniken för att ta vara på det, men nu har vi helt andra förutsättningar, säger han.

Även Ragn-Sells hållbarhetschef Pär Larshans hoppas att ”avfallstänket” ska försvinna. För några år sedan utvecklade Ragn-Sells en teknik som kan utvinna fosfor ur avloppsslam.

Fosfor finns i alla människors DNA och är viktigt för bland annat livsmedelsproduktion. Men för närvarande får tekniken inte användas i Sverige.

– Vi har mängder av fosfor i våra reningsverk som vi kan använda. Men eftersom avloppsslam klassas som avfall är det förbjudet att återvinna, så där är det stopp. I stället importerar vi fosfor från andra länder, som också har brist på fosfor. Men tyvärr är det inte kvaliteten, utan ursprunget, som går först i dagens regelverk, säger Pär Larshans.

Vad behöver ändras?

– Reningsverken måste få en mycket viktigare roll, där de får tillåtelse att producera resurser. Om vi inte kan lösa fosforfrågan kommer kostnaden för bönder att öka och matkrisen fördjupa sig.