Stora kommunala skillnader i utbildningstakt

I en del kommuner var det vanligare att studenterna läste vidare inom ett år, i andra att de gjorde det inom fem år. Uppsala, Lund och Lomma ingick bland de tio kommuner som hade högst andel gymnasieelever som studerat vidare på högskolan både inom ett och fem år.

Skillnad beroende på bakgrund

Det är vanligare att svenskfödda elever väntar några år med eftergymnasial utbildning än att personer med utländsk bakgrund gör det. Det kan förklara att kommuner med en relativt stor andel invånare med utländsk bakgrund finns med på topplistan över kommuner vars gymnasiestudenter påbörjat högskolestudier inom ett år, men inte på motsvarande lista inom fem år.

– Några exempel på kommuner där en hög andel elever börjat studera på högskola inom ett år efter gymnasiet är Botkyrka, Sigtuna, Malmö och Järfälla, säger Annica Wallerå.

Danderyd sticker ut

Vissa kommuner hade mer utpräglade mönster än andra. I exempelvis Danderyds kommun hade en fjärdedel av eleverna påbörjat en högskoleutbildning inom ett år. Inom fem år var motsvarande andel nästan 84 procent. I Tierp hade drygt 21 procent av eleverna påbörjat en högskoleutbildning inom ett år och nästan 36 procent inom fem år efter gymnasieexamen.

– I Danderyd handlar det om en ökning med 58 procentenheter, vilket är den största i landet under den här tidsperioden. Tierp har samtidigt en ökning med lite drygt 14 procentenheter, vilket är den minsta i landet, säger Annica Wallerå.

Kommunerna där lägst andel elever börjat läsa vidare inom ett år var Olofström med nio procent studerande och Ulricehamn med tio procent studerande.

– Inom fem år är det Gällivare som har den övergripande lägsta andelen som påbörjat högskolestudier, med 30 procent av gymnasieeleverna, säger Annica Wallerå.