Större förståelse för mångfald efter terrorattacken

Mohsen Hakim kommer ursprungligen från Iran, och kom till Sverige 1976. Han är en kontroversiell profil som syns och hörs i många sammanhang. Han tar strid och är obekväm för många både inom sin profession och som fristående debattör.

Mohsen Hakim brinner för mångfaldstanken och han har arbetat med frågan under en lång tid. Han är en av de drivande bakom att SIQ nu beslutat sig för att ta med begreppet mångfald som en grundläggande värdering. En seger som Mohsen Hakim tycker är väldigt viktig. Han är också en flitig debattör i frågor om rasism och främlingsfientlighet och syns ofta i både rikspress, TV och hörs i radio.

Blev lektor

Det går att se Mohsen Hakim själv som ett lysande exempel på mångfaldens positiva inverkan. Nu arbetar han som lektor i kvalitetsteknik vid Mälardalens högskola. Och när han blev befordrad till lektor blev han det trots att han varit obekväm och starkt ifrågasatt rektorns beslut i samband med att han blev nekad att bjuda in rasister och nazister till en debatt på högskolan. debatten var ett inslag i kursen ”Ingenjören i världen” som han ledde. Han menar att rasister måste få komma till tals för att kunna bli bemötta och överbevisade medan rektorn var av en annan åsikt. Mohsen tog strid och gick vidare till dåvarande utbildningsministern Carl Tham men även där blev svaret nej. Han gav sig dock inte och när till sist Thomas Östros hade tagit över ministerposten gav han honom rätt.

– Att personer som jag blir befordrade är ett tecken på något positivt som har hänt med Sverige, att man nu kan betraktas som en tillgång trots sin olikhet och att man inte är en ja-sägare, förklarar Mohsen Hakim.

Bakslag för mångfalden

I det professionella kvalitetsarbetet märks den iranska bakgrunden kanske tydligast i engagemanget för mångfald. Men det ska samtidigt påpekas att mångfald är mycket mer än bara etnisk tillhörighet. Kön, sexuell läggning, ålder och social bakgrund är några av flera andra dimensioner av begreppet mångfald. Efter terrorattacken mot World Trade Center i New York och Pentagon i Washington 11 september fanns det en oro för att den etniska dimensionen av mångfaldstanken skulle få sig en knäck. Fundamentalistiska islamister pekades snabbt ut som ansvariga för den fasansfulla attacken, och det fanns en tydlig risk att muslimer som grupp skulle anses skyldiga och att mångfaldsbegreppets etniska dimension därmed skulle kunna drabbas av ett ordentligt bakslag. Men Mohsen Hakim menar att svensk media den här gången har spelat en betydligt positivare roll än vid liknande situationer tidigare.

– Direkt efter attacken var jag orolig att det skulle leda till ökad främlingsfientlighet och islamifobi och att det skulle vara ett bakslag för den etniska mångfalden. Men massmedia har reagerat snabbt och positivt när man konstaterat att det inte går att generalisera och döma alla muslimer som ett kollektiv, säger Mohsen Hakim.

Påverkar inte på lång sikt

Så har det dock inte alltid varit, menar han. När till exempel författaren Salman Rushdi fick sin dödsdom uttalad över sig så glömde media bort att de iranska flyktingar som fanns runt om i världen faktiskt tagit avstånd från den regim som uttalat domen.

– Media i Sverige klumpade konstigt nog ihop alla iranier i Sverige med alla muslimska fundamentalister i hemländerna, säger Mohsen Hakim.

Mohsen Hakim har själv en islamisk bakgrund, men säger att han inte på något sätt är religiös. Han menar att det vore märkligt om terrorattacken på lång sikt skulle påverka synen på etnisk mångfald. Eftersom det finns ungefär en och en halv miljard muslimer i världen och åtskilliga av de som omkom i attacken själva var muslimer.

– De terrorgrupper med kristen bakgrund som finns och har funnits i Europa kopplar vi ju självklart inte ihop med alla kristna i den här världsdelen, konstaterar han.

Tvärt om gäller det faktumet att de muslimer som flytt från sina hemländer i mellanöstern och centralasien aktivt tagit ställning mot de extrema islamistiska regimerna. Mohsen Hakim ser istället det mediala efterspelet till terrorattacken som något positivt. Kanske betyder det att förståelsen för mångfalden blivit större och att man ser olikheterna istället för att bara klumpa ihop.

– Många inser idag att om vi avskyr talibanregimen i Afghanistan bör det leda till en större solidaritetskänsla med afghanska flyktingar som bor i vårt land. De som har flytt från förtrycket bör aldrig dras över en kam med förtryckarna, säger han.

Kvalitetsarbete tack vare Bo Bergman

Att inriktningen på hans yrkesverksamma karriär blev kvalitetsarbete beror till stor del på Bo Bergman. Han studerade till civilingenjör vid universitet i Linköping, men kände att han inte riktigt hade hamnat rätt. När det var dags att välja inriktning lyssnade han på Bo Bergman, som då var ny professor i Linköping. Han berättade om vad inriktningen mot kvalitetsarbete innebär. Med ens kände han att han hade kommit hem. Bo Bergmans humanistiska syn på teknik och budskapet att man inom kvalitet sätter kunderna och människorna i centrum blev början på ett långvarigt engagemang inom kvalitetsområdet.

– Min mor betonade alltid hur viktigt det är att bry sig om sina medmänniskor. Den delen i min iranska uppfostran tror jag bidrog till att jag valde kvalitetsarbete. För verksamhetsutveckling handlar mycket om att bry sig om människorna och se alla individer, berättar Mohsen Hakim.

Intresset för medmänniskorna har alltid följt med honom. Under sin tid som student i Linköping arbetade han periodvis inom långvården, psykvården och hemtjänsten. Idéen att mångfald ska ses som en tillgång och att invandrare är en bortglömd resurs inom alla samhällssektorer eftersom ett osynligt krav på likformighet utestänger dem, är tillsammans med intresset för att sprida kvalitetstänkande inom olika delar av samhället, det som Mohsen Hakim brinner för. Den etniska mångfalden är också utgångspunkten för hans engagemang som debattör i frågor som rör rasism och främlingsfientlighet.

Blivit hotad

Han blev rikskänd efter debatten med inbjudna representanter för bland annat Sverigedemokraterna och förekom sedan flitigt i debatten. Det medförde också att han blev en måltavla och fick ta emot flera hot från främlingsfientliga grupper.

– Man ska inte överskatta deras betydelse för då finns faran att alla människor som tycker att deras åsikter är fel inte vågar stå upp och säga sin åsikt. Jag vill istället att debatten ska vara öppen och anser att de som vill kasta ut mig och andra invandrare från Sverige har samma rätt att uttrycka sina åsikter, säger Mohsen Hakim.

Egentligen tycker han att det är ett större problem med den smygrasism som finns i Sverige och som bibehålls genom att etablissemanget i det svenska näringslivet inte tillräckligt tydligt visat att de är för etnisk mångfald. Men där tycks det nu som att det håller på att ske en svängning när mångfald tas med som grundläggande värdering av SIQ.

– Om bara de etablerade ledarna inom näringslivet tydligt visar sin inställning kommer alla ja-sägare att följa efter, säger Mohsen Hakim förhoppningsfullt.