Studien ”Generationsskifte i familjeföretag i Sverige” har genomförts av forskarna Lucia Naldi, Mohamed Genedy, Mattias Nordqvist och Karin Hellerstedt som är verksamma vid Centre for Family Entrepreneurship and Ownership (CeFEO) vid Jönköping University. Mattias Nordqvist är även knuten till the House of Innovation vid Handelshögskolan i Stockholm.
Svårare för döttrarna än sönerna ta rodret i familjeföretagen
Företagande
Det är betydligt vanligare att sonen tar över familjeföretaget än dottern vid ett generationsskifte, framgår av en färsk studie. Detta trots att verksamheterna som regel går bättre med en dotter än en son vid rodret.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
Forskargruppen använde SCB-data för runt 8 000 familjeägda aktiebolag i hela Sverige och i olika branscher. Av dem hade 360 företag gått vidare till nästa generation, varav endast 18 procent till döttrarna i familjerna.
Forskarna överraskade
Att döttrarna i familjeföretagen missgynnas i så hög utsträckning överraskade forskarna.
– Vår hypotes var visserligen att det skulle skilja sig mellan könen, men inte att skillnaden skulle vara så stor. Samtidigt pekar data på att om modern i föräldragenerationen är vd i företaget är det mer troligt att övertagandet också blir mera jämställt, säger Lucia Naldi, professor i företagsekonomi och projektledare för studien.

Hur gick det då för företagen som övertagits av nästa generation? Forskarna tittade på likartade företag och jämförde deras ekonomiska resultat efter en sons respektive en dotters övertagande. Och ett preliminärt resultat visade då att verksamheter generellt gick bättre under en dotters än under en sons ledning.
Döttrarna bättre förberedda
Vad det beror på är inte helt klarlagt; för att fastställa orsaken krävs mer forskning, menar Lucia Naldi.
– Men en spekulation utifrån annan forskning som gjorts är att det kan bero på att döttrarna är bättre förberedda inför uppgiften än sönerna när de väl får chansen, säger hon.
I genomsnitt tar det till exempel fyra till fem år längre för döttrarna att nå vd-posten än för sönerna. Under tiden har de inte bara byggt på sina erfarenheter, utan även skaffat sig högre kvalifikationer.
Tidigare forskning tyder också på att när döttrarna väl nått toppen i familjeföretagen blir de ofta mer accepterade än kvinnliga vd:ar i icke-familjeföretag. Enligt forskarna kan det ha att göra med det förtroende som anställda och andra intressenter har för ägaren i föräldragenerationen ofta överförs till barnen.
Behöver ifrågasättas
Den studie som nu presenterats har en så kallad kvantitativ ansats som bygger på registerdata och annan offentlig information. Forskarna har nu ambitionen att gå vidare med kvalitativ forskning med större inslag av intervjuer och fallstudier för att också få reda på varför resultatet ser ut som det gör.
– Men även om projektet är begränsat så belyser det ändå ett tydligt fenomen inom familjeföretagen – att det finns en etablerad och traditionell syn på sönerna som behöver ifrågasättas, sammanfattar Lucia Naldi.