Håll dig uppdaterad med vårt kostnadsfria nyhetsbrev

Varje vecka får du en sammanfattning av de senaste nyheterna direkt till din inkorg.

Registrera dig

Svensk kvalitetsforskning kan lyfta välfärdstjänsterna

Kvalitet Idag beslutar riksdagen om lagförslaget att begränsa vinsterna i välfärden. Men ledande svenska kvalitetsforskare är förvånade över att de politiska debattörerna ifrågasätter möjligheterna att kunna mäta och därmed förbättra kvaliteten inom vård, skola och omsorg. För det spelar ingen roll om utföraren är privat eller offentlig, huvudmannaskapet har ingen avgörande betydelse för kvalitetsutfallet.

Svensk kvalitetsforskning kan lyfta välfärdstjänsterna

Förslaget om att begränsa vinster i välfärden är den del av den så kallade Välfärdsutredningen. Men svensk kvalitetsforskning står frågande inför att kvalitetsfrågan inte fått något utrymme i utredningen. Lars Sörqvist, docent i kvalitetsledning vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) är förvånad över de politiska debattörer som ifrågasätter möjligheterna att kunna mäta och därmed förbättra kvaliteten inom vård, skola och omsorg. Tillsammans med representanter för de olika lärosätena och organisationerna gick han i början av året ut med en debattartikel med anledning av den så kallade Välfärdsutredningen. 

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsmagasinet premium

Läs vidare – starta din prenumeration

Redan prenumerant?

– Det är ytterst märkligt att det inte finns större referenser till svensk kvalitetsforskning i utredningen eller att det inte lyfts fram några goda exempel, trots att det finns många sådana, säger han.

Men vad är kvalitet inom välfärdssektorn? Och är det överhuvudtaget möjligt att mäta kvaliteten på till exempel en vårdcentral eller en skola? 

– Absolut – förutsatt att man vet vad man ska mäta, säger Lars Sörqvist.

Enligt Lars Sörqvist är skillnaderna jämfört med den varuproducerande sektorn inte så stora som man kan tro.

– Inom den varuproducerande sektorn är det ju inte varan i sig som är intressant, utan vad den kan åstadkomma. Att mäta måtten på en bil säger väldigt lite om hur bilen kan tillgodose kundens krav och förväntningar. 

Att systematiskt kvalitetsarbete inte fått större uppmärksamhet inom välfärdssektorn beror snarare på ovana och bristen på gemensamma måttstockar, menar Lars Sörqvist. 

– Det är alltid svårt att mäta om man inte vet vad man ska mäta. Grundförutsättningen för att kunna diskutera kvalitet inom ett område som välfärden är att man har gemensamt fastställda mått. I ett rättssamhälle som Sverige är det oerhört viktigt att man enas kring vilka kvalitetskrav som ska gälla inom till exempel sjukvården för att vården ska bli likvärdig, oavsett vem som utför den. Vem skulle acceptera att kvaliteten på en bil varierar, beroende på vem som byggt den?

Lars Sörqvist anser ändå att sjuk- och hälsovården kommit en bra bit på vägen med ett systematiskt kvalitetsarbete, framförallt beroende på den starka kopplingen till medicinsk forskning och kraven på evidensbaserad vård.

Även inom skolans värld används gemensamma måttstockar och utvärderingar, som till exempel den internationella studien Pisa (Programme for International Student Assessment), som går ut på att utvärdera elevernas förmåga inom matematik, naturvetenskap, läsförståelse och problemlösning. Men enligt Lars Sörqvist ger den typen av kunskapsmätningar endast en del av sanningen.

Men det finns också exempel på kvalitetsverktyg som används på frivillig basis på allt fler skolor, som till exempel Kvalitetsutmärkelsen Bättre Skola, som drivs i samarbete med Skolverket.

– Om man tittar på de skolor som genom åren mottagit utmärkelsen finner man många exempel på framgångsrikt kvalitetsarbete. Det visar på de stora möjligheter som finns att lyfta hela den svenska skolan till en ännu högre nivå, säger Lars Sörqvist, som ingår i utmärkelsens domarkommitté.

De skolor som genom åren tilldelats utmärkelsen är av många olika slag – kommunala, privata och kooperativa. Huvudmannaskapet har alltså ingen avgörande betydelse för kvalitetsutfallet, menar han. 

– Den gemensamma nämnaren är däremot ett engagerat och kunnigt ledarskap som grundar sig i ett modernt kvalitetstänkande, ett delaktigt medarbetarskap och en stark kvalitetskultur med fokus på ständiga förbättringar för dem som skolan är till för.

Sverige har länge förknippats med produkter och tjänster av hög kvalitet – de flesta minns väl kvalitetsbegreppet ”Made in Sweden”. På svenska universitet och högskolor har det också bedrivits avancerad kvalitetsforskning sedan lång tid tillbaka.  

– Kvalitetsforskningen håller en mycket hög internationell nivå. Nyligen utsåg en portugisisk studie svensk kvalitetsforskning som ledande i Europa, förklarar Lars Sörqvist, som också är medlem i SQMAs (Swedish Quality Management Academy) styrgrupp.

SQMA har till uppgift att knyta samman kvalitetsforskningen vid KTH, Chalmers, Linköpings universitet, Luleå tekniska universitet, Uppsala universitet, Mälardalens högskola, Mittuniversitetet, Karlstad universitet och Högskolan Väst och fungera som brygga mellan vetenskap och tillämpning inom kvalitetsområdet. 

– Tillsammans med kvalitetsorganisationer som SIQ, SFK, SIS och Lean Forum, som samverkar via det gemensamma forumet Business Excellence Sweden, representerar vi stor gemensam erfarenhet och forskningsförmåga, konstaterar Lars Sörqvist.

Vårt nyhetsbrev

De viktigaste nyheterna direkt i mejlen. Helt kostnadsfritt!
Skickar begäran
Jag godkänner att Kvalitetsmagasinet sparar mina uppgifter
Läs mer om vår integritetspolicy här
Kvalitetsmagasinet

Kvalitetsmagasinet Premium

Full tillgång till strategiska artiklar och smarta verktyg för bland annat verksamhetsutveckling, kvalitetssystem och ledarskap.