Inga produkter i varukorgen.
Svenska coronamodellen bäst för skolresultaten
Under coronapandemin kritiserades ”den svenska modellen” på flera håll. Nu visar en ny forskningsöversikt att modellen verkar ha varit den klokaste för att behålla samma skolresultat som under normala omständigheter.
I Danmark klarade sig lågstadiebarnen bäst. Foto: StockAdobe
I snitt har världens skolelever förlorat ett tredjedels skolår i inlärningen under coronapandemin. Undantaget är Sverige som var ensamma om att inte stänga grundskolan, och här presterar eleverna lika bra som under normala omständigheter. Det är slutsatsen av en systematisk forskningsöversikt som publicerats i tidskriften Nature Human Behaviour.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsmagasinet premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
– Vi hade gott om evidens från situationer när skolor hade stängt i andra avseenden – lärarstrejk eller oväder. All den forskningen visade att elever är känsliga för den här typen av avbrott, så vi var många som redan tidigt 2020 var igång med att utvärdera hur det såg ut i de länderna som stängde ner grundskolan, säger Per Engzell, svensk forskare aktiv vid University College London, knuten till Institutet för social sorskning vid Stockholms universitet, och en av författarna till studien.
Hårda prioriteringer
Kunskapstappet världen över uppstod tidigt i pandemin och har legat på en konstant nivå under de knappt tre år som följt, bortsett från just Sverige.
– Det tyder på att det svåra beslutet att hålla skolor öppna trots allt var rätt väg att ta. Alla åtgärder innebär en avvägning mellan olika risker, men skolors roll i smittspridningen av covid-19 har i visat sig vara relativt liten. Sveriges hållning i pandemin har stött på kritik, men beslutet att prioritera elevers skolgång var välgrundat och framstår i efterhand som klokt, säger Per Engzell.
I Danmark stängdes skolorna under ett 20-tal veckor men det har inte påverkat resultaten nämnvärt – även om det till viss del beror på hur man tolkar statistiken.
– Om man bryter ned det danska resultatet på åldersgrupper visar det sig att högstadieelever halkade efter medan lågstadieelever förbättrade sina resultat. De yngre eleverna kom tillbaka till klassrummet tidigare där de möttes av högre lärartäthet och intensivare undervisning i kärnämnena, säger Per Engzell.
Socioekonomisk påverkan
Ett annat av studiens största fynd var att socioekonomiska faktorer spelade stor roll i hur skolresultaten påverkades av pandemin.
– Det ser vi väldigt genomgående i all forskning, att beroende på vilken hemsituation en elev har så påverkas man olika mycket av att inte kunna gå till skolan. Därför är det rimligt att avsätta medel utifall att något liknande händer igen, och förbereda högre lärartäthet och insatser efter normal skoltid för att de här eleverna – som ofta är motiverade och studiebegåvade men inte har stödet hemifrån – ska ha möjlighet komma ikapp.
Forskarna i studien uppmanar till politiska åtgärder för att hantera bakslag i barnens inlärning. Det är lättare att förebygga inlärningstapp än att kompensera i efterhand – men erfarenheten från Danmark tyder på att ökade studietimmar och mindre elevgrupper kan hjälpa elever att komma ikapp.
– Vissa länder har redan investerat betydande resurser i sådana åtgärder, men vi behöver mer evidens för att kunna bedöma deras effektivitet, säger Per Engzell.
