Inga produkter i varukorgen.
Svenska kommuner mindre sårbara
Företagande
I många svenska kommuner är sysselsättningen beroende av några få stora företag. Trots det har den så kallade sårbarheten vid företagsnedläggningar minskat i nästan alla landets kommuner, visar en rapport från Tillväxtverket och Svenskt Näringsliv.
Företagsnedläggningar slår inte längre lika hårt mot kommunerna.
Foto: Stock Adobe.
Ända sedan 1970-talets industrikriser har kommunernas sårbarhet varit uppe på den politiska agendan. Frågan har också aktualiserats genom åren i samband med större neddragningar och nedläggningar av exempelvis Saab, Volvo, Ericsson och Astra Zeneca samt inte minst i samband med coronapandemin.
I en färsk rapport har Tillväxtverket och Svenskt Näringsliv studerat hur sårbarheten utvecklats under perioden 2009–2018. Den samlade bilden är nu att den faktiska sårbarheten har minskat i nästan alla kommuner sedan den första rapporten sammanställdes 2011.
Förutsättningarna för att klara av större neddragningar har alltså förbättrats generellt. Det viktigaste orsakerna är att det nu finns fler privata arbetsgivare och att pendlingen till andra kommuner har ökat.
Beroende av fåtal större företag
Det finns dock fortfarande ett stort antal kommuner som är beroende av ett eller ett fåtal större företag för att upprätthålla sysselsättningen samtidigt som det lokala företagsklimatet är svagt.
– Inte minst för dessa kommuner är det viktigt att företagen ges goda möjligheter att klara av omställningen till en mer klimatsmart produktion. En väl fungerande infrastruktur och förutsättningar för kompetensförsörjning är andra viktiga delar för att stärka kommuners konkurrenskraft, säger Anders Bornefalk, rapportförfattare och nationalekonom på Svenskt Näringsliv i en kommentar.
Bergslagskommuner mest sårbara
Bergslagen med omnejd är det område som har störst koncentration av sårbara kommuner. Flertalet av dessa har ett högt beroende av enskilda större företag i kombination med en svag arbetsmarknad eller lågt företagande.
Men att en kommun klassas som sårbar behöver inte betyda att arbetsmarknaden är svag eller att kommunen inte är välmående.
– Sårbarhet handlar istället mer om hur beroende kommunen är av att det går bra för några få stora företag. Om något av de stora företagen hamnar i svårigheter är möjligheten till omställning generellt sett sämre i sårbara kommuner, kommenterar Tor Desax, rapportförfattare och analytiker på Tillväxtverket.
