Svenska skolan får smäll på fingrarna

De svenska Pisa-mätningarna har fallit mest av alla länder som är med i OECD:s mätningar, både för hög- och lågpresterare. Mätningarna visar också att studenterna är intresserade av att lära sig och tycker om att studera och göra läxor. Problemen jämfört med andra OECD-länder är att svenska elever i högre grad pekar på att lärarna inte får studenterna intresserade, att undervisningsmaterialet är för svårt och att lärarna inte förklarar tillräckligt bra. Det är också problem med disciplinen, att elever inte ens dyker upp i skolan och att många kommer sent till lektioner.

Mätningarna visar också att lärarna behöver stöd och mer kunskap och att många känner att deras yrke är lågt värderat, endast två länder har sämre siffror. Även mentorskap, att äldre lärare stöttar och hjälper yngre lärare, saknas. Ytterligare ett stort problem är den mängd administration som rektorerna vittnar om.

Styrkor och utmaningar

OECD pekar på några styrkor i det svenska skolsystemet, bland annat att det finns en växande analys- och utvärderingskultur, att decentralisering och autonomi kan leda till goda lokala exempel, att det finns försök att utveckla lärartjänsterna och att det finns ett högt publikt åtagande till utbildning.

Utmaningarna de ser är bland annat att Sverige behöver höja förväntningarna på elevernas prestationer och skapa bättre lärandemiljöer, stärka och förbättra lärarprofessionen samt stärka ansvaret och höja utvärderingarna bedömningarna så att de fokuserar på ständiga förbättringar.

I april presenterar OECD sin slutgiltiga rapport.