Svenskar splittrade i synen på coronahantering

– Majoriteten säger att de följer råden om att tvätta händerna och stanna hemma när de är sjuka. De håller avstånd till andra, undviker sociala tillställningar och avstår från resor till fritidshus, konstaterar en av ekonomerna, Erik Wengström, professor i nationalekonomi, Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och Hanken Svenska handelshögskolan.

Äldre ägnar sig i mycket högre utsträckning åt social distansering och följer hygienrekommendationer än vad yngre gör. Till exempel säger 80 procent av de över 70 år att det stämmer mycket väl att de försöker undvika sociala kontakter, att jämföra med 39 procent för åldersgruppen 15-29 år.

I undersökningen ställde forskarna även frågor om upplevd oro. Oron för att smittas tycks stiga med ålder, men bara upp till 70 år. Det kan förklaras av att de flesta som är över 70 inte jobbar alls, och i högre grad följer rekommendationerna. Utsätter man sig inte för risker känns kanske inte oron lika stark.

Läs även: Lär av misstagen och bli bättre på förändring nästa gång

Landets ekonomi oroar

Men den största oron kopplad till coronapandemin rör inte risken att smittas, utan hur det ska gå för landets ekonomi och hur sjukvården ska klara av anstormningen av sjuka.

Oron för landets ekonomi tenderar att öka med åldern, medan rädslan för att sjukvårdens kapacitet ska överskridas minskar med åldern. Även oron för virusets påverkan på den egna ekonomin verkar avta med ålder.

Splittrad syn på strategin

Svenskarnas uppfattning om landets coronastrategi är splittrad. Lite drygt hälften, 51 procent, tycker att den har varit tillräckligt kraftfull. Men 31 procent tycker tvärtom att det inte var tillräckligt kraftfullt. 18 procent är neutrala.

De som är 50 år eller äldre är mest positiva till det svenska svaret. Yngre är mer kritiska. Medan 61 av personer över 70 år uppger att insatserna varit tillräckliga, menar 40 procent av personer 15-29 år samma sak.

En oro som väckts i diskussioner om den avslappnade strategin i Sverige är att den sätter ekonomin före medborgarnas hälsa.

– Det är därför kanske inte förvånande att människor som oroar sig för virusutbrottets effekter på ekonomin är mer nöjda med det svenska svaret än de som oroar sig för effekterna på det offentliga hälso- och sjukvårdssystemet, säger Erik Wengström.

Läs även: Gå stärkt ur krisen genom att öka kundernas lojalitet

Tillit stärker svenska modellen

Förtroende framstår som en grundläggande drivkraft när det gäller om folk godkänner det svenska svaret på pandemin, enligt forskarna. Genom att be personer ta ställning till påståendet ”Jag antar att människor har bara de bästa avsikter” har nivån på förtroende mätts i undersökningen. Bland dem som har lägst förtroende anser bara cirka 30 procent att den svenska reaktionen har varit tillräcklig. För dem med den högsta nivån är siffran över 70 procent.

– Sverige kännetecknas internationellt sett av en hög grad av tillit, inte bara mellan individer utan också mellan individ och myndigheter. Det starka förhållandet mellan tillit och godkännande av strategin kan tyda på att det svenska tillvägagångssättet skulle bli mindre framgångsrikt på andra håll, säger Erik Wengström.

Ekonomiska tal vägleder prioriteringar

Forskarna, som alltså är nationalekonomer, har också sökt sätta värden på effektiviteten av olika åtgärder. Hur skulle till exempel människor värdera att sitta i karantän – om de fick betalt för att göra detta, hur mycket pengar skulle de vilja ha?

I ett experiment fick deltagarna i undersökningen ta ställning till om de gick med på att frivilligt sitta i karantän i utbyte mot en viss betalning, till exempel om de var villiga att sitta i karantän i fyra veckor mot en kompensation på 1000 kr i veckan. Sedan ställdes fler frågor med andra uppgifter om tid och ersättning för att få en ekonomisk värdering av att slippa införa karantän.

– Här blev resultatet att en genomsnittlig vuxen skulle acceptera att sitta i karantän i fyra veckor mot en ersättning på 4 500 kronor. Det är svårt att avgöra om det är en hög eller låg siffra. Man kan dock konstatera att det för hela landet skulle innebära totalt över 30 miljarder kronor, säger Erik Wengström.

Det beloppet motsvarar 30 000 så kallade kvalitetsjusterade levnadsår. Termen används bland annat i samband med subventionering av läkemedel.

– I varje situation där det krävs prioriteringar tvingas man göra någon form av kalkyl, antingen uttalat eller under ytan, konstaterar Erik Wengström.

Läs även: Svenska modellen får lågt betyg

Svenskar värderar strategin högt ekonomiskt

Som en jämförelse har i Sverige cirka 2 500 personer avlidit av det nya coronaviruset. Om var och en beräknas ha kunnat leva i tio år till med god livskvalitet blir summan kvalitetsjusterade levnadsår 25 000.

– Vi som forskare vill inte dra slutsatser av detta, enbart föra fram dessa data och konstatera att kostnaden för karantän skulle vara mycket hög. På så sätt kan man säga att svenskarna har värderat den svenska, friare, strategin högt, menar Erik Wengström.

Att vara instängd i sitt hem under längre tid är troligen ohälsosamt och leder också till kostnader. Detta bör vägas in när smittskyddsåtgärder ska utvärderas.

– Vår studie indikerar att medvetenheten och efterlevnaden av de svenska rekommendationerna verkar vara relativt god, framförallt i riskgrupperna. Men hur den sociala distanseringen uppnås och genomförs har också en direkt påverkan på människors välbefinnande. Våra resultat understryker att svenskarna värderar frivillighet högt istället för strikta rörelsebegräsningar. Det bör vägas in när olika smittskyddsstrategier ska utvärderas i framtiden, säger Erik Wengström.

Läs även: Viktigt med ärlig kriskommunikation