Sverige tvåa i EUs digitaliseringsindex

I EU-kommissionens så kallade DESI-rapport placerar sig Sverige på andra plats med ett index på 69,5. Toppar gör Finland och på tredje plats kommer Nederländerna. På jumboplats ligger Rumänien och Bulgarien

DESI index består av ett stort antal indikatorer kopplade till medlemsstaternas utveckling inom digitaliseringsområdet. Indexet består av fem huvudområden; Konnektivitet, Humankapital, Användning av internettjänster, Integrering av digital teknik samt Digitala offentliga tjänster. I 2019 års sammanställning har ett antal förändringar gjorts för att bättre anpassa indexet till den senaste tekniska utvecklingen. Detta innebär att DESI nu även omfattar indikatorer rörande till exempel 5G-beredskap, kvinnliga IKT-specialister, personer med universitetsexamen i IKT, samråd och röstning på nätet samt utbyte av medicinska uppgifter.

En positiv trend inom alla områden 

I 2019 års index får Sverige 69,5 poäng, vilket är en ökning från föregående år med 2,6 procentenheter. Ökningen ligger i linje med den generella ökningen för EU:s medlemsstater, det vill säga EU:s genomsnittspoäng. Det kan också konstateras att Sverige har förbättrat sitt index på samtliga fem huvudområden där störst kliv tagits inom området konnektivitet.

Sveriges bästa placering är i kategorin Humankapital, där Sverige har 71,6 poäng och en bibehållen andraplacering. Den höga poängen beror enligt Magdalena Norlin-Schönfeldt, chef Analys och omvärld på Digg, myndigheten för digital beredskap, på att 77 procent av befolkningen har minst grundläggande digital kompetens och 78 procent har minst grundläggande mjukvarukompetens.

God grundläggande digital kompetens

Däremot konstaterar Digg att enbart 3,7 procent av befolkningen har en universitetsexamen inom IKT (placering 15 inom EU) vilket gör detta till ett område som Sverige bör satsa på för att öka sitt totalindex på området.

-De resultat vi ser från DESI-rapporten ligger väl i linje med de resultat som OECD presenterade i sin Sverige-studie tidigare i år. Även OECD pekade på potentialen av att öka användningen av stora datamängder och behovet av satsningar på öppna data för att Sverige ska fortsätta vara konkurrenskraftigt, innovationsdrivande och kunna behålla en relativt god välfärd, säger Magdalena Norlin-Schönfeldt i en kommentar.

Svenskar är bra på att använda internet 

Inom kategorin Användning av internettjänster har Sverige fått 72,4 poäng och en tredjeplats, vilket innebär en försämring med en placering sedan föregående år. Svenskarna är avancerade internetanvändare. De följer kurser och tittar på filmer och tv-serier på nätet mest av alla européer. 91 % av svenskarna är online minst en gång i veckan.

Den grupp som inte använder internet är i första hand låginkomsthushåll, äldre och/eller personer med särskilda behov, och dessa riskerar att inte få de tjänster som de behöver. Ett exempel är den snabba övergången till ett kontantlöst samhälle: Av omkring 8,2 miljoner svenskar över 15 är det 1,5 miljoner som inte har något mobilt BankID, som används för bankärenden och offentliga tjänster på nätet.

De delindex som har störst förbättringspotential på området är andelen internetanvändare som deltagit i samråd och röstning online (15%) samt deltagit i nätbaserade kurser (18%).

FAKTA:
De tillkomna indikatorer är: 5G-beredskap, Mer än grundläggande digital kompetens, Minst grundläggande mjukvarukompetens, Kvinnliga IKT-specialister, Personer med universitetsexamen i IKT, Människor som aldrig har använt internet, Sociala yrkesnätverk, Deltagande i nätbaserade kurser, Samråd och röstning på nätet, Privatpersoner som säljer på nätet, Stordata, Utbyte av medicinska uppgifter samt E-recept.

Länkar:
DESI-rapporten 

Den specificerade landrapporten för Sverige