Därför är Sverige tongivande inom internationell standardisering

I en färsk studie över de nordiska länderna samt Nederländerna som genomfördes under 2023 uppskattades att standarder står för 9 procent av exportökningen under de senaste 20 åren samt bidragit till en uppskattad ökning av arbetsproduktivitet med 25 procent under samma tidsperiod.

Om standardisering bidrar på samma sätt framåt så uppskattas det generera 3,5 miljarder kronor per år i export och 6 miljarder kronor per år i produktivitet i Sverige.

– Det är effekter som till stor del grundar sig på ökad handel och export, interoperabilitet, kvalitet, konkurrenskraft och innovation genom standardisering, konstaterar Sarah Sim, som är avdelningschef för standardisering inom miljö, hälsa och it på Sis.

Den svenska standardiseringsstrategin, som lagts fast av regeringen, har till syfte att främja standardisering, bland annat genom Sveriges deltagande i de europeiska och internationella standardiseringsorganisationerna Cen och Iso.

– Sverige har alltid haft en framskjuten position inom internationell standardisering, men har stärkt den ytterligare på senare tid, säger Sarah Sim.

Några exempel på det är att Ulrika Francke, som är vice ordförande i Sis styrelse, under 2022 – 2023 varit ordförande för Iso och att Sverige tillhör de tio länder med flest sekretariat för internationella standardiseringsprojekt.

– Sekretariaten ska visserligen ha en neutral roll och enbart till uppgift att leda standardiseringsarbetet i specifika projekt. Men det ger ändå stora möjligheter att påverka inriktningen och sätta fokus på rätt frågor, förklarar Sarah Sim.

Andra länder positionerar sig

Flera länder har identifierat standardisering som ett av de viktigaste verktygen för att positionera sig på världsmarknaden, däribland Kina, USA och Tyskland.

– Exempelvis Kina är extremt proaktiva. Det är inte ovanligt att stora kinesiska delegationer anländer till de plenarmöten som Iso arrangerar runt om i världen och gärna tar ledarrollen i olika projekt. Det är naturligtvis positivt att de kinesiska företagen anpassar sin produktion till internationella standarder, men kan också finnas en politisk agenda som styr. Och en viktig grundpelare är att standardisering alltid ska stå fri från politisk påverkan, betonar Sarah Sim.

Hon betonar samtidigt att det är viktigt att Sverige inte får riskera att hamna efter i en tid när många länder använder standardiseringsarbetet för att stärka sin konkurrenskraft globalt.

Breda horisontella frågor

Sis är närvarande involverade i flera stora standardiseringsprojekt och det som står högt på agendan är breda, horisontella frågor, som hållbarhet och digitalisering. Sis leder till exempel arbetet på europeisk nivå med standardisering kring cirkulär ekonomi för att på så sätt främja hållbarhet och resiliens.

Ett annat område där Sis håller på att starta upp sitt engagemang handlar om standarder för digitala produktpass. De är en del av den europeiska lagstiftningen för hållbara produkter och ska ge information och hållbarhetsdata genom hela livscykeln för alla typer av produkter, förutom livsmedel, djurfoder och läkemedel.

Ledningssystem för mångfald

De senaste decennierna har ledningssystemstandarder kommit på bred front och totalt finns i dag ett 30-tal kravstandarder inom området. I Norge, Danmark och Storbritannien finns nationella ledningssystemstandarder för mångfald och planen är att lyfta dem till en internationell standard med beteckningen Iso 37401 Diversity management systems. Ett förslag är för närvarande ute på omröstning och standarden förväntas vara fastställd kring årsskiftet 2026/2027.

Genom ett unikt samarbete med FN håller Iso också på att utveckla en ledningssystemstandard – Iso 53001 – som bygger på de globala hållbarhetsmålen. Arbetet leds av Danmark och flera svenska experter är involverade i arbetet. Standarden förväntas vara klar kring årsskiftet 2024/2025.

Revidering av Iso 9001

Sis har i flera år lyft fram behovet av revidering av Iso 9001 och i somras togs ett majoritetsbeslut inom Iso. I december inleddes revideringen och totalt deltar representanter från 93 länder aktivt i arbetet samt 33 så kallade ”observing members”. Den nya versionen beräknas vara fastställd under senare delen av 2025.

– Det blir en fullständig genomgång av standarden, bland annat med förtydliganden inom områden som digitalisering, riskhantering, klimat och hållbarhet. Även struktur och terminologi kommer att uppdateras, säger Sarah Sim.

Parallellt med översynen av Iso 9001 kommer miljöledningssystemstandarden Iso 14001 att revideras med särskilt fokus på livscykelperspektiv samt organisationers förutsättningar, risker och möjligheter. I mitten av 2025 beräknas den nya standarden vara fastställd.

Standardisering inom AI

Ett område som kommit i blickpunkten för standardisering är artificiell intelligens, AI. Samtidigt som EU-kommissionen nu håller på att utforma lagstiftning inom området har standardiseringen, framförallt på europanivå, fått i uppdrag att fastställa tillämpbara standarder.

– Det normala är annars att kommissionen först tar fram lagstiftning och därefter uppdrar standardiseringen att ta fram de standarder som ska stötta regelverket. Men för att inte tappa tempo blir det här precis tvärtom, förklarar Sarah Sim.

Sis är aktivt engagerade i arbetet som preliminärt kommer att utmynna i ett 40-tal olika standarder, bland annat utifrån förordningens riskklassificering. Målet är att standarderna ska vara på plats ett halvår innan förordningen träder i kraft.

Sarah Sim välkomnar fler intressenter att delta.

– AI är en horisontell fråga som kommer att beröra många olika områden. Därför ser vi gärna att fler engagerar sig för att hålla sig uppdaterade och utforma de nya standarderna. Det ger unik inblick i området och stora möjligheter att vara med och påverka standardiseringen, säger hon.