Systematiskt kvalitetsarbete ger förbättrade resultat

Skolverket har på senare år accelererat sitt arbete med systematiskt kvalitetsarbete. Flera olika insatser har satts i verket för att uppnå förbättrade resultat inom olika områden.

– Den grundläggande formel som vi utgår från är att ledarskap plus kollegialt lärande plus systematiskt kvalitetsarbete är lika med förbättrade resultat. Och det handlar om kvalitetsarbete – inte kvantitetsarbete, säger generaldirektör Peter Fredriksson.

En av skolans stora utmaningar i dag är skillnaderna i resultat beroende på elevernas socioekonomiska bakgrund. Elever i grundskolan med föräldrar med eftergymnasial utbildning uppnådde under 2018 ett genomsnittligt meritvärde på 244 poäng och en behörighet till gymnasiet på 93,5 procent, medan elever med föräldrar utan eftergymnasial utbildning uppnådde motsvarande meritvärde på 159 poäng och en behörighet på 51,3 procent.

Likvärdig skola

Att stödja en likvärdig skola och motverka segregationens negativa effekter ser Peter Fredriksson därför som en av skolans viktigaste uppgifter framöver.

– Det handlar om att genomföra åtgärder och förändra beteenden relaterat till en nulägesbild och analys – att lämna ”tänkstadiet” och ”pratstadiet” och gå över till ”görastadiet” som en del i det systematiska kvalitetsarbetet, understryker han.

En färsk rapport från Skolverket visar dock att dagens betygssystem gör det svårt att uppnå att uppnå rättvisa och likvärdiga betyg. Rapporten bygger på jämförelser och analyser av hur elevers slutbetyg i årskurs 9 överensstämmer med deras resultat på nationella prov.

Stora skillnader

Det visar sig att skillnaderna mellan skolors betygssättning är fortsatt stora och inte har förändrats mellan åren 2005 – 2017. Det finns många skolor där en stor del av eleverna får högre betyg än provbetyg och skolor där de flesta elever får samma eller lägre betyg än provbetyg.

– För att nå en markant bättre likvärdighet i betygssättningen skulle man till exempel kunna undersöka om det är möjligt att slå fast en gräns för hur mycket slutbetygen totalt får avvika från provresultaten på skolnivå, säger Peter Fredriksson.

En förklaring till skillnaderna är relativ betygssättning, det vill säga att betygssättningen utgår ifrån den genomsnittliga prestationsnivån hos eleverna på den egna skolan. Det innebär att det i genomsnitt är svårare att få ett högre betyg än provbetyg för en elev som går i en skola med många högpresterande elever jämfört med om eleven gått i en skola med lägre genomsnittlig prestationsnivå. Detta kan förklara omkring 30 procent av de totala skillnaderna i skolors betygsättning i förhållande till de nationella proven, enligt rapporten.

– Vi kan konstatera att alla de insatser som tidigare gjorts av skolor, kommuner, myndigheter och regeringar för att skapa en likvärdig betygssättning inte har räckt till. Skillnaderna mellan olika skolors betygssättning är fortsatt stora. Det är problematiskt eftersom betygen kan vara avgörande för vilken gymnasieutbildning elever kommer in på, konstaterar Peter Fredriksson.