Jan Lenning har lång erfarenhet av att bygga, förbättra och revidera ledningssystem i olika organisationer.
Ta revisionen till nya höjder
Revision Hur kan revisionen av ledningssystemet addera ytterligare värde? Titta på era revisioner med ”tjänsteglasögon” och satsa på revisorernas kompetens. Det är några av Jan Lennings råd som undersökt hur revisionen kan addera mervärde i en doktorsavhandling vid Chalmers tekniska högskola.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
Under flera år arbetade han på Sony Ericsson Communications och Sony Mobile Communications med ansvar för både interna och externa revisioner av kvalitets- och miljöledningssystem, inklusive att driva olika förbättringsprojekt med koppling till revisionsverksamheten. I dag arbetar han som konsult inom området.
Sedan 2009 är han registrerad som så kallad Lead Auditor inom International Register of Certificated Auditors (IRCA). 2016 – 2018 var han även ordförande i den svenska arbetsgruppen som reviderade den vägledande standarden för revision av ledningssystem, Iso 19011:2018, samt utsedd till svensk expert i det internationella arbetet.
Addera värde
Hösten 2014 påbörjade han sina forskarstudier på Chalmers, avdelningen Service Management and Logistics, som nu utmynnat i en avhandling på temat värdeskapande revisioner.
Hur kom det sig att du ville gå på djupet i de här frågorna?
– Det föddes en idé hos mig att bygga vidare på den erfarenhet jag har av förbättringsarbete inom revisionsverksamhet. Flera års arbete med revisionsverksamhet gav mig insikt om att det går att ta revisioner till en ny nivå. Efter att jag undersökt hur det fungerar att vara industridoktorand och fått klartecken från både min arbetsgivare och universitetet satte jag igång med forskarstudierna.
Vilket var syftet med din forskning?
– Syftet var att beskriva hur revision av ledningssystem för kvalitet kan utvecklas till att addera värde bortom att försäkra efterlevnaden till standardkraven.
Vad kom du fram till?
– I min avhandling visar jag på en modell för hur revisioner kan utvecklas. Enligt den är det viktigt att fokusera sina förbättringar till tre områden:
1. Förbättra de reviderades tillgänglighet till mig som revisor och det jag levererar.
Förutsättningarna för det återfinns i min kompetens som revisor och min planering av revisionen. Men det handlar även om vilka verktyg jag använder, som till exempel revisionsrapporten där både utformning och språk spelar roll.
2. Förbättra den reviderades interaktion med revisionsteamet.
Förutsättningarna för det finner man i revisorns kommunikation med den reviderade, men också revisorns beteenden och attityder före, under och efter revisionen. Det är till exempel viktigt att anpassa mig som revisor och revisionen till den typ av verksamhet jag befinner mig i.
3. Förbättra den reviderades deltagande i revisionen.
För att lyckas med det krävs först ökad tillgänglighet och interaktion. Först därefter kan jag som revisor förbereda den reviderade på att delta mer i revisionen. Det ökade deltagandet är i sig nyckeln till ett så kallat samskapande av värde. Det är i denna process som jag som revisor gemensamt med den reviderade har möjlighet att addera värde utöver att försäkra efterlevnaden av standarden.
Är dina slutsatser tillämpliga i flera typer av revisioner?
– Ja, absolut. Min forskning och modell bygger på forskning kring tjänstekvalitet och tjänsteutveckling, förutom forskning kring kvalitetsledning och revisioner. I grunden är även andra typer av revisionsarbete en tjänst. Sedan omgärdas olika typer av revisioner givetvis av olika regler och standarder, vilket innebär att en anpassning av förbättringsinsatserna alltid måste ske.
Vilka kan dra nytta av din forskning?
– Jag kan se flera olika användare av min forskning. Förutom revisorer och personer som är ansvariga för ledningssystem, revisionsprogram och revisorsgrupper kan även utbildare av revisorer ha nytta av min forskning.
Slutligen – några korta råd?
– Först och främst – titta på era revisioner med ”tjänsteglasögon” och tänk på vad ni själva tycker är viktigt vid leverans av en tjänst. Därefter – satsa på revisorernas kompetens. Det har många sagt före mig, men det tål att upprepas. Kompetens om revisionsprocessen och standardens krav räcker visserligen för att leverera en grundläggande revision. Men för att kunna ta nästa steg till mer värdeadderande revisioner krävs till exempel mer affärsmannaskap och djupare organisationskunskap, men också rätt attityder och beteenden hos revisorerna.
– Till sist – engagera era revisorer och ledningen i era förbättringar av revisionsverksamheten.